Svårt ämne? Nåja, jag kan börja.

Jag tycker definitivt att motargumenten är fler och mer övervägande än argumenten som talar för djurförsök. Det är inte moraliskt rätt att djur ska utsättas för stort lidande och förnedring för att, endast med 8% säkerhet, kunna bidra till vår egen hälsa.

Jag har tyvärr ingen koll på vad lagen säger (om den säger något) om människor som utsätts för medicinska tester. Det ensamma argumentet som talar för djurförsök menar att djurförsök är ett måste för att kunna ta fram nya läkemedel eftersom att man inte vågar testa dessa på människor. Observera ordet vågar. Denna källa (http://www.life.astrazeneca.se/module.asp?xmoduleid=16747) menar att möjligt att testa produkterna på människor istället, men de är helt enkelt för fega, de vågar inte.

Som tidigare nämnt kostar djurförsök mycket pengar eftersom att stora delar av resultaten blir värdelösa. Jag tror att många människor med glädje skulle låta sig bli testade i utbyte mot en del av dessa pengar. Vi skulle kanske till och med kunna spara pengar då majoriteten av resultaten skulle gå att användas. Men är det möjligt? Ja, åtminstone till viss del (läs mer Här).

"Är det oetiskt att inte utveckla nya läkemedel genom djurförsök för att hjälpa svårt sjuka människor?"
Nu ska jag vara brutalt ärlig och säga att jag lider mycket mer för djuren som blir utsatta för djurförsök än människor som ligger på sjukhus och får mat, vatten, vård, hjälpmedel, smärtstillande och kärlek från anhöriga. Ser ni skillnaden som dessa sjukhusliggande människor har jämfört mot försöksdjuren som lever i trånga mörka burar, får farliga testämnen droppade i ögonen för att sedan inte få tillräckligt med mat och vatten? Vi har samma förmåga att känna smärta. Vi har samma förmåga att önska döden till oss. 
Det är inte oetiskt. Det är oetiskt att tro att min smärta kan sätta sig över och vara mer värd än någon annans.

Hittade en debattartikel om ämnet som jag gillar. Finns att läsa Här.

Jag har själv 3 bekanta som sysslar med att testa läkemedel mot betalning. Och även om dessa varit testade på djur innan så veta jag att de flera gånger blivit så "handikapade" av tabetternas verkan att de inte kunnat tagit hand om sig själva utan sambon måste hjälpa till med så enkla saker som att ens gå på toaletten.

Så att testa allt direkt på människor skulle nog innebära många många dödsfall/permanenta allvarliga skador.

I mina ögon så kan djur givetvis ha en tanke och en form av åsikt vid sidan av att de givetvis känner smärta osv, men inte på samma sätt som oss mäniskor.

Jag måste nog ändå säga att jag tycker det är värt att testa läkemedel (ej smink och annat tjaffs som står för en stor del idag). Dock hade jag gärna sett att försöksråttorna fick större burar och ett åtminstone något bättre liv under tiden de lever.

// Häst, katt, hund och råttägare

Jag vet inte vad jag ska tycka om detta, visst är det hemskt för djuren men hur många människor hade dött om ett visst botemedel inte hade kunna framställas med hjälp av djurförsök.

Som Elshira skriver om test för smink och annat "onödigt" håller jag med, sådant ska inte behöva testas på djur överhuvudtaget. Där kan människor ställa upp, vill man vara fin får man lida pin - eller hur?

Men de djur som används i de livsnödvändiga försöken ska kunna leva bra liv med bra mat, skydd, burar och omvårdnad. Inte behöva pinas mer än nödvändigt!

Jag säger kort och gott: Jag är helt och hållet emot djurförsök. Vare sig för medecin o allt annat.

Jag har full förståelse för dem som absolut är helt emot (det är ju trots allt något grymt vi gör), men i det långa loppet så tror jag del både djur innom livsmedelsindustrin ofta har det dåligt (även om det bättrats), men hur många små hamstrar, hundar, katter och fåglar finns det inte som köps som "leksak" till små barn?

Fåglarna sätts i en bur och får lite mat och vatten - de lever i sin lilla bur i 30 år. Är det schyst?

Hamstrar sätts i sin lilla bur i dotterns rum, den får komma ut och blir klappad massor i början - men redan efter ett par månader är de tråkiga och glöms bort. Även där får de leva i det förglömda om de inte har "turen" att bli en vandringspokal.

Hundar som stadsmäniskor köper för lite sälskap, de får gå ut 5 min (runt byggnaden) för att göra det nödvändigaste. En del är ännu bekvämare och har konstgräs på balkongen där hundarna får göra sitt. De får vara ensama hemma på dagarna medan ägaren är på jobbet.

Är inte också detta djurplågeri i annan form? Jag tror i.af att djure lider ungefär lika mycket av psykiska som fysiska saker då djuren är betydligt bättre på att hantera smärta än oss människor.

Sedan undrar jag alla ni som är helt emot djurförsök. Tänk er att erat barn fick t.ex cancer, skulle ni hellre låta "naturen ha sin gång" när ni vet att barnet hade kunnat räddats?

Hade ni själva kunnat stå upp och ta testerna för medein där ni vet att i 9 av 10 fall blir biverklingarna allvarliga, hälften kommer att dö. Jag tror inte det hade varit många som hade offrat det för att få utvecklingen framåt. Vi tänker att djuren har ingen egen fri vilja ang detta så de ska inte behöva utsättas för det. hade ni tyckt det kändes bättre att börja erbjuda detta till afrikanska familjer där föräldrarna eller kanske ett barn skulle får göra testerna med livet som kostnad för att föda de andra i familjen.

Sedan får man faktiskt tänka såhär, men den forskning vi har idag - till viss del med hjälp av försöksdjur så kan vi också rädda djur. Vaccin, medecin och annat som våra husdjur behöver hade inte funnits om det inte var för försöksdjuren.

Att det är hemskt med djurförsök går absolut inte att neka, men försöker man ser det ur en bredare synvinkel så tycker jag i.af att fördelarna och utvecklingen väger tyngre så länge det utförs för ett gott ändamål som forskning kring olika sjudkomar och behandlingar av dem.