Djurhem - Artiklar RSS

Hj�lp jag har blivit med kanin!

Mon, 01 Mar 2010 10:42:24 GMT

I denna artikelserie tar vi upp det mest grundl�ggande man b�r veta n�r man planerar att skaffa sig ett husdjur. Gl�m inte att l�sa p� ordentligt innan du skaffar dig en ny liten v�n!

Saxat fr�n wikipedia:

Domesticerade kaniner �r popul�ra s�llskaps- och utst�llningdjur. En kanin �r ett bra s�llskapsdjur som �r aktivt under dagen och d�rf�r �r Dessa djur �r l�mpliga f�r m�nniskor i alla �ldrar, men f�r sm� barn b�r dock en f�r�lder ta ansvar f�r att kaninen f�r en bra sk�tsel. N�got som blivit popul�rt p� senare �r �r att t�vla kaniner i kaninhoppning.

Andra raser kan l�mpa sig b�ttre f�r kaninhoppning, som dv�rgv�dur, dv�rghare, hermelinkanin och korsningar.

Vad �r en kanin?

Kaniner finns i m�nga olika storlekar och f�rger. Det finns sex stycken olika kategorier med sammanlagt 64st olika raser. Kategorierna �r J�tteraser, Stora raser, Raser med avvikande h�rstruktur, Medelstora raser, Sm� raser och Dv�rgraser.
Kaniner �r kolonidjur, det vill s�ga att de lever tillsammans men �nd� enskilt och med egna boplatser. K�nsmogna hanar b�r inte h�llas ihop d� de oftast b�rjar sl�ss, en kastrerad hane med en hona �r att f�redra om man vill ha tv� kaniner tillsammans.

S�h�r kan en kanin se ut. Foto: Gotlandsruss

Medellivsl�ngden brukar variera mellan 5-6�r men det �r inte ovanligt att de blir �ldre. Kaniner vill ha uppm�rksamhet och k�rlek, raserna har olika temperament som sj�lvklart varierar fr�n individ till individ, de �r �ven aktiva djur som beh�ver skutta runt f�r att m� bra.

Hur ska min kanin bo?

F�r det f�rsta, ska din kanin bo inne eller ute? Att t�nka p� om du tar hand om en kanin som �r van att vara ute s� �r det inte bara att ta in denne i v�rmen utan man m�ste ta det f�rsiktigt d� kaniner l�tt f�r v�rmeslag. En utekanin som ska bli innekanin �r det b�st att b�rja v�nja redan under sommaren f�r att sedan kunna ha boendes inne.
Lika �r det med en kanin som �r van att bo inomhus, de kan man heller inte flytta ut hur som helst utan det ska v�njas, g�rna d�r ocks� under sommaren s� p�lsen hinner anpassa sig till klimatf�r�ndringarna under sensommaren/h�sten.

En s� kallad balkongbur. Foto: Qepta

�ven kaniner ska bo i m�ttanpassade burar som f�ljer lagen och som det g�ller med alla djur s� rekomenderar man att ha mycket st�rre �n vad lagen s�ger d� kaninerna trivs mycket b�ttre �n att sitta p� minsta m�jliga lagliga yta.
Ett hus eller hylla d�r kaninen kan sitta p� �r ett m�ste i en bur, det �r till och med lagstiftat sedan den 1 september 2007 att alla kaniner ska ha tillg�ng till detta.

Uteburar. Ska ha ben s� de kommer upp fr�n marken. Foto: Jetaime

Vill man inte ha en "tr�kig" gallerbur som man kan k�pa i de flesta djuraff�rer �r det bara fantasin som stoppar dig fr�n att bygga ditt alldeles egna kaninpalats!
Kaniner �r nyfikna djur som gillar att unders�ka och hoppa runt, se till att deras hem uppfyller dessa kritierier s� att din kanin f�r ut b�sta m�jliga av sin tillvaro. Att bygga en rasthage �r ett mycket bra s�tt att kunna ge sin kanin lite mer utrymme att skutta runt p�, d� kan man �ven inreda �nnu mer f�r att aktivera kaninen.

Vad ska min kanin �ta?

Kaniner �r l�tta djur att h�lla i matv�g, eftersom de �r gr�s�tare kan de klara sig bra p� gr�s och h� �ret om, dock b�r de �ven f� annat f�r att f�rhindra tarmproblem. H� ska kaniner alltid ha fri tillg�ng till, sj�lvklart �ven vatten som man ska byta ut varje dag s� det h�ller sig f�rskt och v�lsmakligt. Kaniner beh�ver �ta mycker fibrer f�r att h�lla ig�ng matsm�ltningen, d�rf�r b�r h� vara runt 80-90% av den dagliga maten.
Pellets �r n�got man kan ge sin kanin, de b�r ha fri tillg�ng av detta tills de blir runt en 6 m�nader. Det b�sta �r att g� efter individens hull, snarare �n �lder s� n�r kaninen b�rjar f� bra hull, d� b�rjar man minska ner m�ngden tills man tillslut ger runt 1-1/8dl eller inget alls beroende p� hur kanines hull �r. De flesta kaniner bli l�tt v�ldigt fet vid �verdosering av pellets.

Gr�nsaker eller frukt b�r serveras varje dag, sj�lvklart f�rska och fina. Prova att ge dem maskrosblad, sallad, �pple, mor�tter, persilja, broccoli m.m f�r att hitta din kanins favoriter. Ge inte samma gr�nsak varje dag d� kaninen s�kerligen kommer att tr�ttna. T�nk p� att sakta v�nja din kanin vid gr�nsaker och frukter om denne inte �r van, de kan l�tt f� diarr� av allt f�r mycket gr�nt. V�nj in din kanin sakta men s�kert med v�ldigt lite i b�rjan f�r att sedan sakta �ka m�ngden successivt.

Hungrig kanin. Foto: Jetaime

Man kan �ven under sommaren plocka v�xter i naturen f�r att ta in och torka. Dessa f�rvaras sedan torrt och svalt s� att man under vinterhalv�ret kan forts�tta att erbjuda sin kanin smaskiga v�xter utifr�n. T�nl p� att alla v�xter inte �r �tliga utan kolla upp noga vad som �r giftigt och vad man inte b�r ge sin kanin.

D� kaninens t�nder v�xer under hela livet beh�ver de alltid ha n�got att gnaga p�. F�rska kvistar utifr�n av tex. r�nn, frukttr�d, bj�rk och s�lg �r ofta popul�rt.
Vill man sk�mma bort sin kanin lite extra s� kan man ge lite godsaker s� som os�tat h�rdbr�d, banan eller mixa ihop n�gon god blandning.

Hur sk�ter jag om min kanin?

Kaniner �r v�ldigt renliga djur, d�rf�r b�r man st�da deras bur ofta f�r att h�lla det rent och fint men �ven f�r att f�rhindra att lukt och sjukdommar sprids. Kaniner brukar ofta ha ett eller flera toalett-h�rn i sin bur d�r de g�r sina behov - vilket g�r det l�tt f�r oss att hj�lpa till att h�lla rent. De �r �ven l�ttl�rda n�r det g�ller toalett-tr�ning s� att man kan ha dem springandes fritt inomhus utan att n�gra "olyckor" intr�ffar.

Vissa kaniner kr�ver att man h�ller p� med dem lite extra s� som p�lsv�rd, speciellt de raserna med ullig eller med l�ngre p�lsar. Klor ska klippas regelbundet och man b�r �ven d� och d� kontrollera t�nderna p� kaninen s� de inte blivit f�r l�nga eller v�xer konstigt.

Kaninhoppning. Foto: NinniH

De allra flesta kaniner gillar att man pysslar med dem, de gillar �ven som sagt att bli motionerade. Det finns speciella kaninkoppel man kan anv�nda om man vill ut och g� med sin kanin. Det �r �ven v�ldigt popul�rt med kaninhoppning, det annordnas t�vlingar och tr�ningar runt om i landet.

Vanliga sjukdommar

"Trumsjuka" eller som det egentligen heter, nedsatt mats�cksmotorik, �r ett mycket vanligt problem som uppkommer av att tarmr�relserna pl�tsligt avstannar. Unga kaniner drabbas oftare d� de inte har samma utvecklade tarmflora som vuxna djur och om man ger r�dkl�ver eller k�l i stora m�ngder s� kan detta vara n�got som triggar ig�ng sjukdommen. Detta �r en mycket sm�rtsam sjukdom.

Att t�nderna blir f�rv�xta �r ocks� ett problem som kanin�gare ofta st�ter p�. Det beror oftast p� genetiskt arv eller felaktig utfodring.

Kaniner �r mycket k�nsliga f�r h�g v�rme och kan l�tt f� v�rmeslag.

B�de honor och hanar kan vid uppn�d k�nsmogenhet bli v�ldigt revirben�gna och vaktande, spraya urin (hanar) och �ven bitas eller hota. B�sta l�sningen f�r detta �r att kastrera sin kanin vid ungef�r 5 m�naders �lder.

Andra vanliga symptom p� att din kanin inte m�r riktigt bra �r bland annat tappad aptit, rinniga �gon, tr�tt och sl�. Man b�r alltid ta kontakt med en veterin�r om man misst�nker att sin kanin �r sjuk, v�nta inte f�r l�nge!
L�s mer om kaniners sjukdommar h�r.

�vrigt

Kaninen Isabella i sin innebur. Foto: Zakaraa

S�ker du mer hj�lp eller bara vill umg�s med andra kanin�gare s� kolla in p� kanin.ifokus d�r en hel bunt av kaninm�nniskor tr�ffas dagligen och utbyter erfarenheter och hj�lper varandra. D�r finns �ven fler intressanta och l�rorika artiklar att ta del av.

Lycka till med din kanin!

Konsten att annonsera: P� webben

Wed, 17 Feb 2010 21:53:35 GMT

Det �r inte en l�tt uppgift att skriva ihop en bra annons, det �r mycket att t�nka p� f�r att f�nga n�gons intresse. I denna artikel hade jag t�nkt g� igenom de b�sta knepen f�r att f� ihop en lyckad annons f�r webben.

Konsten att annonsera p� webben

F�r att just din internetannons ska uppm�rksammas av s� m�nga som m�jligt g�ller det att f� ihop en bra annons - en som syns i m�ngden! Det g�ller att l�gga ner lite extra tid och engagemang f�r att f� ut sitt budskap �ven om det kanske inte �r s� roligt. Ju mer man annonserar desto st�rre �r chansen att du hittar det d�r perfekta hemmet �t ditt djur.

Det finns en uppsj� av popul�ra annonssajter spridda �ver internet.

Steg 1 - Vart ska man annonsera?

B�rja med att fundera ut vart du ska annonsera. Det finns en uppsj� av annonsst�llen p� internet, b�de de som �r gratis och de som kostar att anv�nda sig av. Mitt tips �r att l�gga ner de d�r kronorna det kostar att annonsera p� tex. blocket.se d� det �r Sveriges st�rsta annonstorg d�r tusentals m�nniskor kollar in varje dag. Jag menar inte att ni ska gl�mma de sidor som �r gratis - nej de ska ni ocks� anv�nda er av. Att annonsera p� s� m�nga st�llen som m�jligt �r bara en f�rdel, eftersom det �kar chanserna att hitta den nya r�tta �garen till ditt djur.

Man f�r inte gl�mma alla dessa forum och hemsidor som finns f�r just ditt djurslag. H�r p� iFokus finns det flertalet djursajter som man f�r annonsera p�. De flesta djurslag har �ven f�reningar runt om i Sverige som har m�jlighet till annonsering p� deras hemsidor.

Steg 2 - Hur bygger jag upp annonsen?

Det f�rsta man ser �r rubriken, d�rf�r �r det mycket viktigt att just den �r lockande. Det ska helst vara en kort men intressant rubrik som bjuder in en f�r att l�sa mer. Man ska undvika att bara skriva "Sn�ll hund" utan formulera det lite mer s� som "Folkk�r blandrashund finnes" s� man redan i rubriken kan hitta det man s�ker.
Sj�lva beskrivningen av djuret b�r vara utf�rlig s� att du slipper l�gga tid f�r att svara p� en massa fr�gor som kunde besvaras redan i annonsbeskrivningen.

Det jag tycker �r viktigt att man f�r med �r:
Ras/raser, �lder/f�delse�r, k�n, f�rg, temperament, pris, tillbeh�r som medf�ljer och om djuret �r kastrerat, registrerat eller vaccinerat. Det �r �ven viktigt att skriva vart djuret finns om det inte redan framg�r i annonseringen. En bra bild eller flera �r ocks� otroligt viktigt att ha med! Annonser utan bilder blir s�llan uppm�rksammade tyv�rr. Gl�m inte att skriva ut dina kontaktuppgifter, g�rna b�de mail och telefonnummer s� att du blir l�tt att kontakta. Har du en hemsida s� l�nka �ven till den om det finns mer information d�r att tillg� om djuret.

Se till att verkligen l�gga ner energi att hitta en bra annonsbild. �r denna verkligen bra? Foto: Mari Ekengren

Denna annonsbild hade jag f�redragit om jag letade katt. Denna ger en mer r�ttvis bild av katten. Foto: Mari Ekengren

T�nk �ven p� att skriva p� ett l�tt s�tt s� annonsen blir l�tt att f�rst�. Blir det mycket text s� dela upp den med mellanrum s� det blir l�ttare att l�sa. Se till att du inte har n�gra stavfel eller s�rkskrivningar med i din annons - det ser inte bra ut. Till sist, l�t n�gon annan l�sa igenom det du skrivit innan du publicerar den. Ofta s� blir man sj�lv lite "blind" och kanske gl�mmer att skriva med viktiga saker.

Steg 3 - Priset

Det �r viktigt att s�tta ut ett vettigt pris f�r sitt djur. Att sk�nka bort djur leder inte bara till att man s�nker djurens status utan �ven ocks� till att ditt djur kan bli mat till n�got annat djur (eller m�nniska!). Det kan vara sv�rt att s�tta ett vettigt pris, ett tips �r att kolla vad andra tar f�r liknande djur och d�refter s�tta ett pris som man sj�lv �r n�jd med.

Steg 4 - Ingen �r intresserad!

Skulle det vara s� att ingen h�r av sig p� din annons s� m�ste man b�rja se �ver om man verkligen har annonserat r�tt? Har jag annonser ute p� relevanta sidor? Har jag skrivit ordentligt i annonsen? �r priset f�r h�gt? Det �r inte ovanligt att det kan ta veckor innan n�gon h�r av sig s� det g�ller att ha is i magen.

F�r man �nd� ingen respons, kolla d� �ver djuret. �r det en okastrerad och om�rkt katt? D� kan det vara v�rt att l�gga ner lite pengar f�r att kastrera katten, det �r m�nga som hellre k�per en "klar" katt �n en som inte �r kastrerad eller m�rkt. Det g�ller att t�nka p� djurets b�sta.

�

Steg 5 - Kontakten med intresserade

N�r du v�l f�r dina f�rsta svar p� annonsen, se d� till att du svarar p� ett seri�st och bra s�tt. F�rs�k att vara s� trevlig som m�jligt �ven om vissa svar man kan f� inte �r de seri�saste. N�got som �r oerh�rt viktigt �r att man alltid �r �rlig och inte ljuger, �verdriver eller "gl�mmer" att ber�tta n�got, det kommer alltid fram f�rr eller senare att man inte har varit helt �rlig.
Gl�m inte sj�lv att st�lla motfr�gor till de intresserade s� att du vet att ditt djur kommer att hamna p� ett bra s�tt. M�rker du att den som �r intresserad inte skulle passa ihop med ditt djur s�g det d� p� ett sn�llt s�tt och om du vet av n�got annat djur i behov av nytt hem s� kan man alltid ge tips om den. Det �r alltid b�st att vara �rlig.

Avslut

Har du lyckats med att f� ditt djur s�lt? D� �r det viktigt att du tar bort alla de annonser du lagt ut s� inga gamla oaktuella finns kvar n�gonstans. Hade du flera som var intresserade s� kan det vara trevligt f�r dem att man informerar om att djuret i fr�ga blivit omplacerat.
Att �ven f�rs�ka ha fortsatt kontakt med det nya hemmet tycker jag �r viktigt, det visar att du �r seri�s och det nya hemmet kan k�nna sig trygga som har dig som hj�lp om n�got skulle uppst�. Det �r oerh�rt viktigt att man inte s�ljer till f�rsta b�sta utan verkligen tar tid p� sig att hitta det d�r perfekta hemmet. �ven om det kan k�nnas om�jligt att hitta k�pare s� lovar jag att den r�tte finns d�r ute, ge aldrig upp!
Har man �nd� inte lyckats hitta n�gon k�pare efter att man verkligen har f�rs�kt att annonsera s� kan det vara id� att ta kontakt med n�got omplaceringshem om man sj�lv inte l�ngre kan ha kvar djuret av olika sk�l oftast brukar de ha fullt s� det g�ller att inte h�ra av sig till dem i sista sekunden.

7 marsvin - l�mnade att d�

Mon, 15 Feb 2010 18:18:48 GMT

Varje dag lider djur i tystnad d� de behandlas illa av sina �gare. Ibland g�r det s� l�ngt att djuren blir l�mnade utomhus f�r att d�. Som tur �r finns det eldsj�lar beredda att ta sig an dessa djur som beh�ver en ny chans i livet.

Hur gick det till n�r du hittade marsvinen?

Jag var ute och gick med min hund i ett bostadsomr�de inne i G�teborg. Helt pl�tsligt b�rjade min hund sk�lla och dra mot skogen. Jag tystade ner honom och kollade in i skogen, jag s�g inget. Men jag h�rde sm� "marsvinsskrik". F�rst t�nkte jag att jag m�ste h�rt fel, men jag gick �nd� mot ljudet. N�r vi kom in i skogen s�g jag en skol�da vid ett tr�d. Jag �ppnade l�dan och d�r i var det 7 marsvin! B�de jag och hunden blev chockade, s�klart! Jag tog med mig dom hem, badade dom och gav dom massa mat.

Ninni �r ett nyfiket och glatt marsvin, trots sin dystra bakgrund.

Ber�tta lite mer om marsvinen.

Det var sju marsvin: tv� nonself, en texel, en sheltie och ett virvelmarsvin (nonself korsning).
Virvelmarsvinet hade tv� ungar: en nonself och en virvel. Ungarna var nog bara n�gon vecka gamla och dom vuxna var 1,5 - 2�r. Alla var honor, som jag var v�ldigt glad �ver. Alla marsvinen var helt underbara!

Allihopa var sm� skrikapor och matvrak! Dom �lskade att springa runt i mitt rum och busa med katterna :P Mina personliga favoriter var nog Ninni, Greta och Wilma.

Greta, Ninni och Wilma.

Hur gick det sen?

Det var sv�rt att hitta nya hem till dem, ungarna hade jag bara i n�gra veckor innan dom flyttade (dom blev s�lda f�rst) s� jag l�rde inte k�nna dom s� v�l. Dom andra hade jag i ca 2 m�n innan n�gon visade sig intresserad. Ninni, Greta och Wilma lyckades jag inte s�lja, utan l�mnade dem till ett omplaceringshem.
Alla fick superbra hem tycker jag! Tindra s�ldes t ex till en p� kanin.ifokus.
Alla trivs j�ttebra :)

�

Historien �r skriven av Sara.

V�lkommen Saga

Fri, 12 Feb 2010 17:45:16 GMT

Hur gick det till n�r Saga hittades?

Saga hittades p� en bilparkering n�gonstans i Stockholm sommaren 2008 och togs om hand av en familj som nyligen blivit av med sin ena marsvinshona. L�mpligt nog beh�vde de d�rf�r en ny hona som s�llskap, vilket blev Saga. Enligt de som hittade henne var hon v�ldigt tunn, tydligen betydligt tunnare �n d� jag fick hem henne, vilket inneb�r att hon verkligen m�ste ha varit mager! Hennes tassar och klor var inte i s�rskilt fint skick heller, hon hade l�nga och b�jda klor samt lite spruckna tassar. I �vrigt var hon i fint skick, frisk och pigg. Sedan bodde hon hos sina "r�ddare" i ungef�r tv� m�nader, den sista tiden ensam eftersom deras marsvinshona gick bort.

Hur kom det sig att Saga flyttade in hos dig?

Under juli 2008 f�rlorade jag mina tre marsvin som jag hade innan Saga kom in i bilden. Trots att f�rlusten av dem var det v�rsta jag g�tt igenom, ville jag skaffa marsvin igen. Det k�ndes helt enkelt f�r tomt att leva utan marsvin, efter att ha haft marsvin i lite drygt 8 �r utan uppeh�ll. Jag hade redan tingat tv� marsvinsungar fr�n tv� olika uppf�dare och letade efter mitt "sista" marsvin till den kommande flocken. Det var d� jag s�g en annonstr�d h�r p� ifokus, marsvin.ifokus n�rmare best�mt. Jag fastnade direkt f�r den busiga blicken hos Saga, och tyckte sj�lvklart v�ldigt synd om henne f�r det hon r�kat ut f�r. D�refter tog det lite tid att hitta ett s�tt f�r henne att komma till mig, jag bor en kvart fr�n G�teborg och Saga fanns i Stockholm. Tur nog hade hennes �gare sl�kt i en ort inte s� l�ngt bort, och tog med sig Saga n�r de skulle dit p� bes�k. L�rdagen 6 september 2008 �kte jag med bussen f�r att h�mta Saga. Vi m�ttes upp i Bor�s, jag fick mitt lilla virveltroll och sedan �kte vi buss hem igen. Saga var helcool hela v�gen, hon s�g inte minsta f�rv�nad eller orolig ut n�r hon lyftes upp mitt p� busstationen. Redan d�r f�rv�nade hon mig med sitt tuffa beteende.

H�r har Saga uppn�tt vikten hon har i dagsl�get, 850 gram.

Ber�tta lite mer om Saga.

Dagen d� Saga kom hem till mig v�gde hon 670 gram. Som jag tidigare n�mnt var hon v�ldigt tunn, man k�nde varje ben i kroppen p� henne v�ldigt tydligt. F�r att vara ett fullvuxet marsvin var hennes vikt v�ldigt l�g, �ven om hon var och fortfarande �r v�ldigt liten. Efter ett bad, det ocks� utan problem, sattes hon ihop med sina blivande marsvinskompisar som d� var runt 2 m�nader. Saga blev fullkomligt �verlycklig �ver sitt bebiss�llskap! Idag v�ger Saga ca 850 gram, hon �r en liten marsvinshona men betydligt kraftigare �n f�r 1,5 �r sedan. Hon �r en blandrashona, typisk "djuraff�rsblandning" skulle jag vilja s�ga, vilket g�r att jag tror att hon �r k�pt i en djuraff�r fr�n b�rjan. Det k�nns inte heller s�rskilt otroligt att hon �r f�dd hos n�gon sm�djursgrossist.

Oavsett var hon kommer ifr�n �r hon i alla fall det tuffaste marsvinet jag har l�rt k�nna! Hon �r alltid helt or�dd, och hon �lskar att springa. S� fort man s�tter ner henne p� golvet rusar hon i v�g och knatar runt bra l�nge. Jag brukar ibland skoja om att vore hon m�nniska skulle hon vara en maratonl�perska - f�rutom att hon �r n�tt byggd (enbart muskler och lite f�r lite fett �n vad matte �nskar) �lskar hon att springa omkring och kan g�ra det i princip hur l�nge som helst. Jag vet inte hur gammal Saga �r, men uppskattningsvis runt 3 �r. Hon har g�tt fr�n att ha varit h�gst till n�stan l�gst i rang i min honflock p� fem marsvinshonor.

Hon �r en v�ldigt sn�ll marsvinshona, men inte mycket f�r att kela. Hon �r mer �t det spralliga och smidiga h�llet, sitter s�llan still utanf�r buren, utan skuttar hellre runt. Ibland har hon nog lite f�r mycket mod, �r lite f�r tuff. Flera g�nger har hon chockat mig genom att f�rs�ka kasta sig ur famnen n�r man st�r n�ra buren, och f�rs�kt st�rtdyka ner i den... �n s� l�nge har hon inte lyckats med n�got s� chockartat - tur nog. Saga trivs bra hemma hos mig, och jag trivs bra med Saga. Jag hoppas p� att f� fortsatt m�nga �r med henne och resten av hennes marsvinskompisar, och sj�lvklart kommer hon att stanna hos oss livet ut, det �r det minsta hon f�rtj�nar efter att ha blivit utsl�ngd mitt i stan. F�r visst kan man inte ha mycket till hj�rta om man kastar ut ett litet marsvin som Saga p� gatan?

Ber�ttelsen �r skriven av Felicia.

V�lkommen DeeDee

Wed, 10 Feb 2010 23:13:53 GMT

Sommaren 2003 fick jag h�ra ryktesv�gar genom kompisar att en person hade en sk�ldpadda boendes i sitt badkar eftersom det vanliga akvariumet hade g�tt s�nder. Jag tog snabbt kontakt med denne person, som g�rna ville bli av med sk�lpaddan akut d� det var "jobbigt att ha den i badkaret n�r man skulle duscha."

Jag �kte dit dagen efter och fick d� se en stackars r�d�rad fullvuxen tjej plaska runt i karet. Ingen landdel, inga stenar, ingen inredning eller lyse. Jag vet inte alls hur l�nge hon hade f�tt bo d�r i, men den d�varande �garen sa att det bara handlade om n�gra dagar.

DeeDee, som hon blev d�pt till, fick f�lja med mej hem p� en g�ng. Hennes gamla akvarium fick f�lja med, i hopp om att det skulle g� att laga. Tyv�rr s� gick det inte att f� ordning p� akvariet, s� jag bad min foster morbror (som jobbar som glasm�stare) att bygga ett nytt till DeeDee. Det tog ca tv� dagar innan jag fick hem det nya akvariet. Under tiden fick DeeDee bo i en stor balja med n�gra stenar. Det nya akvariumet inreddes sen med en solplats, mycket simyta och lite aktivering med hj�lp utav grenar och stenar. Hon fick �ven r�tt sorts lysr�r, vitaminer och riktig mat gjord f�r just vattenlevande sk�ldpaddor.

DeeDee bodde i mitt sovrum n�r jag hade henne eftersom jag fortfarande bodde hemma. Hon funderade som min personliga v�ckarklocka; varje morgon vid 8-9 tiden vaknade hon. Sj�lvklart s� skulle jag ocks� kliva upp d� tyckte denna envisa padda. F�r att v�cka mej simmade hon l�ngst med akvarie rutan som stod riktad mot min s�ng och plaskade med sina framben. Vattnet st�nkte hej vilt, och det var ett otroligt st�rande ljud att bli v�ckt av, varje morgon. Jag b�rjade l�gga en m�rk duk �ver akvariumet p� kv�llarna, s� DeeDee inte skulle m�rka av n�r solen gick upp, men det gjorde ingen skillnad.

N�r det var fint v�der ute s� fick jag g� ut och gr�va efter daggmask, d� detta var DeeDees favorit "godis".� �ven r�kor var v�ldigt uppskattat utav denne godisr�tta.

Efter ca 1,5 �r s� fick jag lite problem i livet och jag blev mer eller mindre utkastad fr�n fosterfamiljen d�r jag bodde. Hade d� en bekant som var duktig med djur, och jag fr�gade honom om han kunde ta DeeDee tillf�lligt medan jag var tvungen att f� ordning p� mitt egna liv. Han st�llde upp, och DeeDee flyttade sen till honom. Strax d�r efter h�r han av sej och ber�ttar att han hade hittat en man som letade efter en r�d�rad hona f�r att s�tta in i sin sk�ldpadds flock. Mannen hade d� en damm d�r paddorna fick bo under sommaren. Det m�rktes att han visste hur man skulle ta hand om just r�d�rade, och han var m�n om sina djur.

Jag tog d� beslutet att omplacera DeeDee, d� hon f�rhoppningsvis skulle f� det b�ttre i en damm med lite kompisar.

N�r DeeDee flyttade till mej s� visste jag inget alls om sk�lpaddor. Eftersom hon kom s� pl�tsligt s� var det bara att s�tta ig�ng och l�ra sej efterhand samtidigt som man fick l�sa sej till mycket information. Jaghade i alla fall turen att f� hem en sk�ldpadda som redan var fullvuxen, s� det kom aldrig som en chock f�r mej att dom blir s� passa stora.

Det �r nu flera �r sen som DeeDee bodde hos mej, men v�ldigt ofta t�nker jag p� henne och undrar hur hon har det nu. Jag hoppas att hon fortfarande bor med sina kompisar i dammen, och f�r spendera hela sommaren utomhus. Hur hon �n har det s� tror jag i alla fall att hon har det b�ttre �n hon hade det i badkaret d�r jag h�mtade henne...

Skadade Vilddjur

Tue, 09 Feb 2010 20:21:35 GMT

Man h�r ofta om folk som tagit hand om �vergivna djurungar, skadade vilddjur och annat. Men vad ska man egentligen g�ra n�r man hittar ett skadat eller till synes �vergivet djur ute i naturen? Och �r alla "�vergivna" ungar verkligen �vergivna?

Att t�nka p� n�r man ser skadade djur:

Enligt lag f�r en privatperson ej ha ett skadat vilt djur hemma mer �n 48 timmar! �ven om 48 timmar inte l�ter mycket, s� kan djurungar (och vuxna) d� under dessa timmar ifall du inte har full koll p� vad du g�r.
Ge inte ett skadat djur vatten eller f�da! Detta kan f�rv�rra djurets tillst�nd.
Viltf�ngade djur �r enligt djurskyddslagen olagliga att h�lla f�r s�llskap eller hobby.
Kontakta polisen n�r du hittar ett skadat djur eller en skadad f�gel.
Kontakta ALLTID polisen ifall du tvingats avliva ett vilt djur eller av misstag skjutit, som det �r jaktf�rbud p�.

Att ta hand om �vergivna djurungar

Att en djurunge �r ensam betyder INTE att denna �r �vergiven! Troligen �r mamman bara iv�g och h�mtar mat. Enda g�ngen ett djur kan betraktas som �vergivet �r n�r du har bevis p� att mamman �r d�d.

Ifall du tror att en f�gel/djur unge �r �vergivet - st�ll dig p� avst�nd och �vervaka! Det �r inte f�rr�n du sett att den inte matats p� m�nga timmar som du kan konstatera att den �r �vergivet. Den �r allts� inte ensam bara f�r att mamman �r borta de 2 minuterna du g�r f�rbi. Du m�ste �ven t�nka p� att sitta p� ett s�dant avst�nd att du inte skr�mmer bort mamman! Hon m�ste v�ga �terv�nda till sin/a ungar.

Liten n�tv�cka. Foto: MyTwiggs

Ta inte upp djurungar innan du �r 110% s�ker p� att de �r �vergivna!

�

En till anledning att inte ta upp djurungar �r att modern kan vara s� beskyddande att hon anfaller. �ven om du inte tycker du ser henne, kan hon sitta bakom en buske eller uppe i ett tr�d (om det �r en f�gel) och anfalla dig n�r du f�rs�ker n�rma dig ungen. S� f�r din egen h�lsa - r�r inte djurungar i on�dan!

Ett djur som har blivit uppf�tt av m�nniskor har inte l�rt sig att hitta mat p� egen hand, och kan d�rf�r inte klara sig sj�lv ute i naturen. Allts� kan du INTE ta in en "�vergiven" djurunge, f�da upp den sj�lv, f�r att sedan sl�ppa ut den! Djuret beh�ver rehabiliteras och sedan v�njas vid en vild milj� stegvis. Detta tar polisen, djursjukhus och djurparker hand om - allts� inget du ska g�ra sj�lv, s� l�nge du inte f�tt i uppdrag av n�gon av n�mnda att g�ra det sj�lv.

�

Kr�vs det tillst�nd f�r att ta hand om skadade vilddjur?

Jag citerar fr�n Naturv�rdsverkets hemsida:�

F�r att v�rda och rehabilitera skadat vilt kr�vs tillst�nd fr�n L�nsstyrelsen och Naturv�rdsverket, enligt jaktlagstiftningen. Ett antal privatpersoner och f�reningar har tillst�nd att ta hand om skadade djur. Tillst�nden g�ller vanligen igelkott, ekorre, harar samt fredade f�glar. V�rden ska ges under �verinseende av veterin�r.

�

R�bock. Foto: OlleA

�

Vilda djur i f�ngenskap

Ett vilt djur ska inte h�llas i f�ngenskap, vare sig det �r skadat eller inte. Enligt djurskyddslagen �r det olagligt att h�lla viltf�ngade djur i f�ngenskap!

�

Trafikolyckor

Vid en trafikolycka, kolla s� att djuret lever.

�r djuret d�tt s� tag genast bort det fr�n v�gen. Annars kommer rovdjur och as�tare lockas till gatan, och d� riskerar dessa att ocks� bli p�k�rda.

Springer djuret iv�g m�ste polis kontaktas s� att en jaktviltv�rdare kan s�ka upp djuret. Leta aldrig efter skadade djur sj�lv!

G� inte fram till djur som kan vara farliga, tex viltsvin.

F�glar som blivit p�k�rda m�ste ocks� f�rs�kas f�ngas in f�r unders�kning. �ven om de flyger/hoppar iv�g s� kan de ha allvarliga inre skador.

F�ljande djur m�ste anm�las enligt jaktf�rordningen, 40�, vid trafikolycka:

Bj�rn
Varg
J�rv
Lo
�lg
Hjort
R�djur
Utter
Vildsvin
Mufflonf�r
�rn

�

Hur kan jag hj�lpa en skadad f�gel?

Kolla om djuret kan st�. Kan det inte s� har det troligen en fraktur i ena eller b�da benen, eller s� har den kanske f�tt en hj�rnskakning efter att ha flygit in i n�got.

Du ska �ven kolla s� att inte n�bben �r skadad eller bruten. �r n�bben skadad s� f�r f�geln v�ldigt sv�rt att �ta och dricka, s� d� b�r den tas om hand!

Kolla �ven s� att inte vingarna eller �vriga kroppen ser konstig eller skadad ut.

Det �r bra om du kollar omgivningen runt dig, ifall du kan hitta vad det �r f�geln blivit skadad av. Flygt in i n�got stort f�nster, blivit p�k�rd, eller n�gon m�nniska som medvetet skadat den? Ligger den tex utanf�r en skola �r det inte helt om�jligt att n�gra barn skadat den (NOTE; Detta skriver jag inte av f�rdomar utan f�r att jag sj�lv varit med om v�ldigt m�nga barn som skadat djur n�r jag var liten. Inte jag d�! Men folk p� min g�rd drog tex av benen fr�n m�sungar och l�t dem �ka nedf�r rutshkanan.) och verkar det som att s� �r fallet �r det ju bra om du kan kontakta n�gon vuxen p� skolan.

�

Ett vanligt problem �r tuggummi som fastnat i antingen fj�drar eller n�bb. Har f�geln tuggummi i n�bben m�ste detta tas bort eftersom det annars t�pper till n�bben s� f�geln sv�lter ihj�l. Tuggummi i fj�drarna klipps enklast bort.

Ingrip INTE om en f�gel bara har ett �ga! Detta �r relativt vanligt och inget f�geln lider av, undantag rovf�glar (men rovf�glar ska du �nd� inte f�rs�ka g� fram till).

�

Du f�ngar enklast in f�geln genom att kasta en filt p� den.

�

Hur kan jag hj�lpa en �vergiven/skadad f�gelunge?

Normalt kan f�gelbon inte flyttas, men hittar du ett p� marken kan du �nd� f�rs�ka f� upp det p� sin ursprungliga plats. Svalbon trillar ofta s�nder pga att de �r f�r svaga, du kan d� placera det i en rengjord och uppklippt mj�lkkartong.

Hittar du en f�gelunge som �r ensam s� ska du f�rs�ka hitta antingen det ursprungliga boet, eller ett bo med samma art och n�gorlunda lika stora ungar. T�nk p� att l�gger du den i ett bo med f�r stor kull s� f�r mamman sv�rt att hitta f�da till alla.

Duvor l�mnar ofta boet redan innan de kan flyga. De sitter d� skyddat p� marken, och mamman kommer dit och matar den.

Alla kr�kf�glar matar sina ungar fast�n de har trillat ner ur boet, f�rrutom r�kor. R�kor �r allts� den enda kr�kf�geln som du m�ste s�tta tillbaka ungarna hos!

Du kan ibland hitta mesungar och andra sm�f�glar p� marken, dessa �r oftast utdragna av skator. Svaga och h�rl�sa individer b�r avlivas.

Hos rovf�gelungar v�gar inte f�r�ldrarna fram under tiden det �r en m�nniska i n�rheten! Ser allts� en unge �vergiven ut, b�r du g� d�rifr�n s� snabbt som m�jligt s� att mamman v�gar sig fram.

Igelkott. Foto: Gamela

�

Hur kan jag hj�lpa en skadat/�vergivet djur eller djurunge?

OBS!! Ge INTE vanlig mj�lk till djuren! F�r de flesta djur och ungar �r det j�ttefarligt med mejeriprodukter! till och med livsfarligt!

�

Vad du ska g�ra med f�ljande djur eller ungar. I bokstavsordning.

Ekorrar: Ta p� dig handskar! Ekorrar har inte bara dj�vulska klor (pratar av erfarenhet...) utan kan �ven bitas rej�lt n�r de blir stressande (egen erfarenhet d�r med...) och eftersom de �ppnar n�tter med t�nderna s�ger det sig sj�lv att de �r vassa...

Kolla efter vad som �r skadat, om benen verkar brutna eller om ryggen �r skadad tex. L�gg ekorren p� n�got mjukt i en kartong och kontakta sedan viltrehabiliterare.

Ungarna kan ibland trilla ner ur sina bon, och har d� sv�rt att komma tillbaka upp (eftersom dessa ofta finns h�gst uppe i tr�den). Letar du i de n�rmsta tr�den, hittar du troligen ett stort risbo bland de h�gsta grenarna. S�tt ungen i tr�det s� l�ngt upp du kan komma, p� ett s�tt s� det inte riskerar att trilla igen, s� kommer troligen mamman och h�mtar den. Sitter den ensam i ett tr�d s� r�r den INTE, f�r�ldrarna finns i n�rheten!

�r ungen skadad och du beh�ver ta hand om den s� ge den Whiskas Kattmj�lk eller liknande.

Harar: St�d benen! Harar sparkar s� h�rt att de kan inte bara skada dig, utan sig sj�lv ocks�.

OM DU HITTAR EN ENSAM HARUNGE, ta INTE hem den! Harar l�mnar inte sina barn i bon utan ute p� f�lt. F�r�ldrarna finns i n�rheten!

Ibland tror folk att det �r kaninungar de tagit hand om. Uppt�cker du att det �r en hare �r det viktigt att du s�tter tillbaka haren d�r den hittades. Viktigt att det �r precis samma st�lle, annars hittar inte modern den.

Igelkottar: Igelkotten �r det vanligaste djuret att bli p�k�rd, p� grund av att de inte �r r�dda f�r bilar! Pga hur sm� de �r finns det oftast inget att g�ra, men lever den s� har den troligen allvarliga inre skador, kontakta genast en viltrehabiliterare!

Igelkottar fastnar ofta i tr�nga r�r, d� de f�rs�ker ta sig in d�r f�r att bygga bo. Ta tag med tv� t�nger p� varsin sida om den och dra ut. G�r det snabbt, det �r b�ttre att det g�r lite mer ont under en kortare tid �n att den ska beh�va lida l�nge!

Igelkottsungar kan klara sig sj�lva med viss hj�lp. Servera majsv�lling eller getmj�lk p� ett fat, med vitaminer (tex hundvitaminer). OBS! Ge inte vanlig mj�lk! Det �r f� djur som klarar av att �ta/dricka mejeriprodukter.

Kaniner: �r det en �vergiven eller bortsprungen tamkanin du misst�nker att du hittat, kontakta en lokal djurskyddsf�rening. Du b�r s�tta upp lappar i n�rheten f�r att f�rs�ka hitta �garen. Tyv�rr sl�pps m�nga kaniner ut n�r �garna tr�ttnat.

Katt: �r det en �vergiven tamkatt du misst�nker att du hittat, kontakta en lokal djurskyddsf�rening eller polisen. De kommer troligen skicka n�gon f�r att h�mta den inom det n�rmsta dygnet.

R�djur: R�djur blir v�ldigt, v�ldigt s�llan �vergivna av sina m�drar. Har ett kid �nd� av n�gon anledning blivit tillf�ngataget, b�r du s� snabbt som m�jligt �terl�mna det i n�rheten av vart det hittades. Ungen b�rjar d� kalla p� mamman. Du b�r l�mna platsen, eftersom mamman inte kommer fram f�rr�n den k�nner sig s�ker.

R�v: Ta INTE hand om r�vungar! En tam r�vunge kommer inte att leva l�nge. Djurparker tar inte heller emot tama r�vungar, eftersom de m�ste matas f�rhand och klarar sig inte alls sj�lva. R�vungar �r ofta utanf�r boet och utforskar p� egen hand, s� troligen �r mamman i n�rheten!

�

Telefonnummer:

Katastrofhj�lp F�glar och Vilt: 070-54 71 700

Polisen: 114 14

F�reningen Djurhj�lpen

Mon, 08 Feb 2010 22:49:55 GMT

Detta �r en artikelserie d�r vi presenterar lite olika djurhem i v�rt avl�nga land. Gemensamt f�r alla �r att de �r anslutna till Djurskyddet Sverige och v�rnar om heml�sa djur.

�

Djurhem iFokus fokuserar p�:

F�reningen Djurhj�lpen

F�reningen Djurhj�lpen hittar ni i Vaxholm och har ett katthem sedan 2003 men anv�nder sig �ven av jourhem.
Vi p� djirhem iFokus st�llde n�gra fr�gor som Annie Mohl, ordf�rande i f�reningen svarade p� och vi sammanst�llde till en artikel.

-N�r och hur bildades ni?

F�reningen Djurhj�lpen bildades i april 2000 av Anna Sokolov, Agneta Kjernholm och Jenny Filmberg men arbetet f�r utsatta katter startade redan 1997. Vaxholms kommun hotade d� att skjuta de f�rvildade katter som levde d�r. Anna Sokolov tog d� saken i egna h�nder och b�rjade omh�nderta katter. 1998 b�rjade Anna samarbeta med "F�reningen till st�d f�r heml�sa djur" p� Kreta. Tillsammans bildade man sedan ISA och ur detta samarbete v�xte F�reningen Djurhj�lpen fram.
Katthemmet togs I bruk under sommaren 2003. Den officiella invigningen gick av stapeln den 11 oktober 2003.

- Hur arbetar ni?

Djurhj�lpens fr�msta syfte �r att st�vja antalet heml�sa och avlivningshotade katter genom omplacering, kastrering och informationsspridning. F�reningen verkar f�r att h�ja kattens status och v�lm�ende.
Vi arbetar fr�mst med att ta emot heml�sa och illa behandlade katter. De flesta �r katter i st�rst behov av hj�lp. Vi har ett katthem, men arbetar �ven med synlighet, p�verkan etc som n�ms h�r ovan. I n�got enstaka fall har vi �ven tagit emot n�gon kanin men det �r inte vanligt d� vi fokuserar p� katter.

Detta �r synen man m�ts av n�r man bes�ker Djurhj�lpen.

-Hur m�nga arbetar hos er?

Vi har 3 personer anst�llda som delar p� 1,5 heltidstj�nst. Vi har ca 75 volont�rer allt som allt, som sk�ter katthem, evenemang, hemsida, �r jourhem etc.

-Hur m�nga djur har ni lyckats omplacera sedan starten?

ca 1000 katter, men detta �r en uppskattning.

-Hur lyckas ni finansiera det hela?

Djurhj�lpen �r en helt ideell f�rening. Vi f�r inga bidrag fr�n stat eller kommun.
V�r st�rsta inkomstk�lla �r f�rs�ljningen av v�r kalender. Vi m�ste ocks� lita p� att f� in privata g�vor och donationer. Inga bidrag fr�n kommuner eller myndigheter. V�r kalender �r v�r st�rsta och viktigaste inkomstk�lla. Vi har f�rs�kt fokusera p� v�ra skyggisar och l�ngliggare med bilder p� dem. I kalender kan man under varje m�nad och katt l�sa om kattens historia och personlighet. Det �r ibland t�rdrypande historier!
Vi s�ljer ca 5000- 600 kalendrar varje �r.

Bur 1, 2 och 3 (av 7)

-Hur stor kapacitet har ert djurhem?

Vi kan ta emot ca 60 katter. Katthemmet bedrivs professionellt. Vi har �ven runt 20-30st aktiva jourhem.

�

-----------------------------------------------
Vill ni veta mer?
Fullst�ndigt namn: F�reningen Djurhj�lpen
Var finns ni: Verksamma fr�mst i Stockholmsomr�det
Kontakt: Eriks�v�gen 4, Vaxholm
Telefon: 08- 541 33 336
Hemsida: www.djurhjalpen.nu
Mail: kontakt@djurhjalpen.nu
Kontonummer: 54 07 10-1
-------------------------------------------------------------------
F�reningen Djurhj�lpen �r ansluten till Djurskyddet Sverige

Hj�lp jag har blivit med tamr�tta!

Wed, 03 Feb 2010 09:42:57 GMT

I denna artikelserie tar vi upp det mest grundl�ggande man b�r veta n�r man planerar att skaffa sig ett husdjur. Gl�m inte att l�sa p� ordentligt innan du skaffar dig en ny liten v�n!

Saxat fr�n wikipedia:

Tamr�tta (Rattus norvegicus domesticus eller mer korrekt Rattus norvegicus forma domestica) �r en domesticerad form av brunr�tta som anv�nds som f�rs�ksdjur och s�llskapsdjur; den �r en genom tusentals generationer f�r�ndrad variant av den vilda brunr�ttan.

Alla r�ttor som saluf�rs i zooaff�rer �r tama brunr�ttor, eftersom det inte finns n�gra domesticerade svartr�ttor i Sverige.

Vad �r en tamr�tta?

R�ttor har funnits sedan tidernas begynnelse k�nns det som, det var dom som blev syndabockar n�r pesten drog ig�ng. I Sverige finns det bara en art, brunr�ttan, som �r vild och lever i naturen. V�rt husdjur tamr�ttan h�rstammar fr�n v�r vilda brunr�tta och �r generellt st�rre, tyngre och kraftigare. Tamr�ttan har �ven lite st�rre �gon och �ron �n brunr�ttan. Tamr�ttan f�rekommer i m�nga f�rger och teckningar och �ven i olika p�lsvarianter s� som rex d� p�lsen �r lockig, dubbelrex d�r p�lsen ocks� �r lockig men tappas helt eftersom och blir mer nakna, l�s mer om h�rl�sa r�ttor. Det finns �ven en variant som kallas "Dumbo" d�r �ronen �r l�gre ansatta och r�ttan d�rmed p�minner om Disneyfiguren Dumbo med de stora �ronen.

Detta �r en tamr�tta. Foto: Kristina Wicksell

R�ttor �r flockdjur och ska bo minst tv� och tv� och av samma k�n f�r att f�rhindra o�nskade kullar. �ven om r�ttor �r flockdjur s� kan de b�rja br�ka vid introducering av nya flockmedlemmar, d�rf�r �r det viktigt att man introducerar dem p� ett bra s�tt. Livsl�ngden �r inte s� l�ng utan ligger vanligen p� 2-3 �r.

Svenska R�tts�llskapet �r en f�rening f�r alla r�ttintresserade, de ordnar ofta utst�llningar och teoridagar.

Hur ska mina tamr�ttor bo?

Man kan inf�rskaffa sig en ordentlig bur fr�n n�gon djuraff�r som r�ttorna kan bo i. F�r att r�ttorna ska trivas s� ska man f�rs�ka f� s� stor bur som m�jligt s� de har mycket utrymme att vara p� d� de �r aktiva djur som gillar att utforska och springa runt.
Vill man inte ha en "tr�kig" bur som alla andra s� g�r det �ven bra att bygga en egen. Hur m�nga r�ttor f�r du ha i buren? Kolla in denna sida d�r du kan skriva in m�tten p� buren s� r�knar den automatiskt fram hur m�nga r�ttor det f�r bo tillsammans i buren.

Volj�rbur anpassad till r�ttor. Foto: Kristina Wicksell

D� r�ttor �r aktiva djur som mer �n g�rna vill ha mycket att g�ra, rep att kl�ttra i, r�r att unders�ka, h�ngmattor att vila i och s� vidare. Ett tips �r att ha m�nga olika leksaker s� att man kan byta ut i buren med j�mna mellanrum s� att de f�r "nya" saker att aktivera sig med.

Vad man ska ha i botten av buren f�r att suga upp kiss och bajs varierar. Det man inte b�r har �r vanligt kuttersp�n, d� det inneh�ller terpentin som kan vara cancerframkallande (!).
Ist�llet kan man ha aspsp�n eller alflis p� burbotten. Har man en toal�da s� kan man fylla den med kattsand eller toa-l�tt, t�nk p� att inte ha samma material p� burens botten som i toal�dan.

Vad ska mina tamr�ttor �ta?

Det st�rsta felet nya r�tt�gare g�r med maten �r att ge dem s� kallat r�ttpellets som g�r att k�pa i butiker. Den �r inte riktigt gjort f�r v�ra tamr�ttor utan f�r r�ttor som f�ds upp f�r att bli ormmat. Huvudfunktionen f�r detta pellets �r att se till att r�ttorna blir stora och feta - inte nyttigt f�r dina r�ttor!
En g�ng om dagen ska r�ttorna ha f�rskmat man s�ger att man ska ge sina r�ttor samma mat som vi sj�lva �ter.

Detta �r tips p� vad man kan ge sina r�ttor:

Potatis
Pasta
Ris
Gr�nsaker
Frukt
Kokta �gg
R� n�tf�rs

Fruktstund. Foto: Kristina Wicksell

De ska ha en varierad kost s� man kan ta ungef�r 2-3 av varje sak s� att man varierar sig, f�r hur kul �r det att �ta samma sak varje dag?�Att ge proteinrik mat varje dag �r viktigt, dock m�ste man se till s� att det inte blir f�r mycket. Att r�ttor kan bli agressiva av att �ta k�tt �r en myt - det �r snarare tv�rt om.
Man kan �ven sk�mma bort sina r�ttor ibland genom att ge dem lite godis s� som popcorn eller en ostkrok, ge dock inte f�r mycket d� r�ttorna l�tt blir feta. Choklad �r n�got man b�r undvika, d� det inneh�ller mycket fett och socker, det kan �ven g�ra hanar sterila.

Torrfoder ska alltid finnas framme, det �r l�tt att g�ra sina egna blandingar som r�ttorna gillar. F�rslag p� torrfoder:

Kn�ckebr�dsbitar
Bitar av skorpor
Olika flingor utan socker (havrefras, cornflakes etc.)
M�sli med alla fyra (!) s�desslag som grund
Rispuffar
Diverse fr�n och n�tter. Var dock sparsam med dessa d� de �r feta och dessutom kan leda till allergi.

N�tter �r en bra fettk�lla. Foto: Kristina Wicksell

R�ttor ska alltid ha fri tillg�ng till f�rskt vatten, flaska �r att rekomendera d� de l�tt smutsar ner i vattensk�lar.
H� och halm �r inget f�r r�ttor d� de inte beh�ver det f�r sin matsm�ltning, h� och halm kan ist�llet ge upphov till ohyra.

Hur sk�ter jag om mina tamr�ttor?

F�rutom att man beh�ver en ordentlig bur och att r�ttorna ska ha riktig mat varje dag s� �r det �ven viktigt med att aktivera sina djur. R�ttor �r trevliga och aktiva djur som vill ha mycket att g�ra. Ett s�tt att aktivera dem p� �r att l�ta dem springa l�sa. D� kan det vara bra att l�ra dem att vara rumsrena s� inga "olyckor" sker.
Man kan �ven l�ra sina r�ttor olika trix, de �r l�ttl�rda djur som g�rna st�ller upp f�r en liten godisbit. Innan du b�rjar tr�na s� kan det vara bra att veta lite hur man ska g�ra.

Sj�lvklart s� ska �ven buren st�das grundligt minst en g�ng i veckan, beroende p� hur stor buren �r kan det beh�vas g�ras oftare eller mer s�llan.

R�ttor �r oftast v�nliga och kontakts�kande men sj�lvklart finns det �ven undantag som �r lite mer tillbakadragen. Ge inte upp hoppet, det g�r �ven att f� dessa krabrater tama. Det g�ller bara att t�mja dem p� r�tt s�tt.

Vanliga sjukdommar

N�r man skaffar sig en ny r�tta �r det viktigt att den f�r sitta i karant�n innan man introducerar den inf�r den nya flocken. Karant�n varar i 6veckor.

Att ha ett f�rr�d av sjuksaker hemma �r bra om olyckan �r framme. Foto: Kristina Wicksell

De vanligaste sjukdommarna bland r�ttor �r mycoplasma, l�ss och skabb. Ohyra kan man l�tt behandla sj�lv efter att ha f�tt r�d av veterin�r. B�sta medlet mot ohyra �r Stronghold f�r kattungar, en droppe i nacken brukar r�cka men kan upprepas efter ett par veckor vid behov

�vrigt

S�ker du mer hj�lp eller bara vill umg�s med andra r�tt�gare s� kolla in p� rattor.ifokus d�r en hel bunt av r�ttm�nniskor tr�ffas dagligen och utbyter erfarenheter och hj�lper varandra. D�r finns �ven fler intressanta och l�rorika artiklar att ta del av.

Lycka till med dina r�ttor!

L�psedelbilden �r fotograferad av Kristina Wicksell

Hj�lp jag har blivit med marsvin!

Mon, 25 Jan 2010 21:21:02 GMT

I denna artikelserie tar vi upp det mest grundl�ggande man b�r veta n�r man planerar att skaffa sig ett husdjur. Gl�m inte att l�sa p� ordentligt innan du skaffar dig en ny liten v�n!

Saxat fr�n wikipedia:

Marsvin kommer av tyskans Meerschweinchen som betyder "liten havsgris". Marsvinen kom med skepp fr�n Sydamerika d�r de h�lls som husdjur fr�mst f�r k�ttets skull, men i Europa fick de aldrig n�gon betydelse som matdjur, utan h�lls redan fr�n b�rjan som s�llskapsdjur och efter det �ven som f�rs�ksdjur. Marsvinet �r ett popul�rt och l�ttsk�tt s�llskapsdjur som finns i flera f�rger och f�rgkombinationer

Vad �r ett marsvin?

Marsvinet kommer ifr�n Anderna i Sydamerika d�r deras f�reg�ngare fanns f�r redan 15 miljoner �r sedan. Eftersom de �r s� fredliga djur som s�llan bits s� har marsvinet blivit ett mycket popul�rt husdjur f�r de yngre barnen.
Marsvin finns i m�nga olika f�rger och teckningar, med eller utan h�r, fast �r inte direkt allergiv�nliga sm� djur �ven om det finns p�lsl�sa varianter.
Ett marsvin lever i snitt mellan 5-6�r men de kan b�de bli �ldre och yngre. Det annordnas �ven utst�llningar f�r b�de renrasiga och "PET" marsvin runt om i Sverige och utlandet. Pet �r �ppet f�r alla sorters marsvin som �r 2-72 m�nader - inte bara f�r blandisar. Ras �r �ppet f�r rasrena (/rastypiska) och de m�ste vara registrerade i SMF f�r att f� delta.

Marsvinet Tabasco sett ifr�n sidan. Foto: Stirrup

Marsvin �r flockdjur som ska h�llas i par eller grupp i samma bur. De ska vara av samma k�n f�r att f�rhindra att oplanerade kullar f�ds. Marsvin som sitter ensamma m�r inte bra och det �r �ven olagligt att ha ett marsvin ensamt utan anledning. L�s mer om varf�r man inte ska ha marsvin ensamma.
�ven om marsvin �r fredliga s� kan de sinsemellan b�rja br�ka, speciellt vid introduktion av nya flockmedlemmar, d�rf�r kan det bara bra att veta lite om hur man sammanf�r dem p� b�sta s�tt.

Hur ska mina marsvin bo?

Det finns speciella marsvinsburar att k�pa i de flesta djuraff�rer, se dock upp, f�r ibland s�ljs burar till marsvin som �r f�r sm�. En bur f�r tv� marsvin m�ste minst vara p� en yta av 0,3 m2. Det motsvarar exakt en bredd p� 40 cm och en l�ngd p� 75 cm. En mindre bur �r olaglig bur att l�ta marsvinen bo i - �ven om det bara �r tillf�lligt!
Vill man inte k�pa en "tr�kig" bur som alla andra har och om man �r lite h�ndig s� kan man bygga sig en egen bur till sina marsvin.

I burens botten m�ste det finnas n�got slags bottenmaterial. Sp�n �r det vanligaste materialet som anv�nds men det g�r �ven bra att anv�nda sig av tex. halm, Toa-L�tt, tyg, tr�pellets, tidningspapper eller barkmull.
F�r att hitta det som marsvinen och du sj�lv trivs b�st med s� g�ller det att prova sig fram. H�r kan ni l�sa mer om bottenmaterial.

I buren ska det �ven finnas g�mslen s� som hus, r�r eller annat som de kan g�mma sig i. T�nk p� att det m�ste finnas ett g�msle f�r varje marsvin som bor i buren. H�ngmattor och andra mjuka liggplatser �r ofta uppskattade av alla marsvin. Foto: Moa-16

T�nk p� att h�lla rent och fint till dina marsvin, de flesta marsvin brukar kissa och bajsa lite �verallt i buren. Ett tips �r att plocka bort nertrampat h� och gr�nsaker de inte �tit upp varje dag, ungef�r varannan dag kan man ta bort kisset i h�rnen (eller d�r de kissar) och beroende p� hur stor bur och m�nga djur du har s� brukar man beh�va byta allt minst en g�ng i veckan f�r att det ska h�llas rent och fint.

Vad ska mina marsvin �ta?

Marsvin �r ett av de f� djur som inte kan producera egen c-vitamin s� d�rf�r m�ste de f� tillg�ng till c-vitaminrika gr�nsaker varje dag f�r att h�lla sig friska och krya. Gr�nsaker med extra mycket c-vitamin �r tex.

Broccoli
Paprika
Vitk�l
Gr�nk�l (kan vara sv�rt att f� tag p� efter jultider)
R�dk�l
Bladpersilja

De beh�ver f� i sig ungef�r 1 mg c-vitamin/100 g kroppsvikt och dag, dr�ktiga, digivande och v�xande marsvin b�r ges 3 mg C-vitamin/100 gram kroppsvikt om dagen. Det finns �ven c-vitamin i flytande form som djuraff�rerna g�rna s�ljer som ska droppas i vattnet eller �ver maten, dessa rekomenderar jag inte d� de oftat �r on�diga. Ger man sina marsvin f�rska gr�nsaker varje dag s� beh�vs inga droppar. Dropparna ger oftast heller ingen verkan d� de i vattnet hinner f�rsvinna eller att kraften f�rsvagas innan marsvinet f�r i sig dem. Mer om marsvinen och c-vitamin kan ni l�sa om h�r.

Marsvin som �ter tillsammans. Foto: WeepingWillow

Det viktigaste som marsvin alltid m�ste ha fri tillg�ng till �r h�. H�et ska dofta friskt och inte damma. Det vanligaste s�ttet att k�pa h� p� �r att man k�per det i aff�r, dock brukar det vara dyrt (men bra kvalit�) och har man m�jlighet s� kan man ist�llet k�pa h� av en bonde, kolla med n�rmsta h�st�gare om de vet vart man f�r tag p� bra h�. Det man ska t�nka p� n�r man k�per h� av en bonde �r att man inte ska n�ja sig med fjol�rets h� eller kanske rent av fler �r gammalt h�, kolla �ven kvaliteten noga!
H�et b�r serveras direkt p� burgolvet och inte i h�h�ckar, dels f�r att det blir fel st�llning f�r marsvinen att �ta och dels f�r att h�h�ckar �r rena f�llorna d� marsvinen l�tt kan fastna om de f�rs�ker hoppa upp i dem.

Pellets �r n�got som m�nga tror att marsvin m�ste ha - fel. De pelletssorter som kan k�pas i l�svikt eller f�rdiga p�sar i djuraff�rer inneh�ller i princip alltid f�r stor dos av kalcium, fett och salt och p� tok f�r liten dos av kostfibrer, som marsvinen m�ste ha f�r att magen ska kunna jobba och bryta ner fibrerna. Vilket betyder att marsvinen oftast blir tjocka och kan f� problem med urinv�garna av detta foder. Oxbow �r ett speciellt framtaget pellets f�r marsvin som starkt rekomenderas men dessv�rre bara s�ljs hos vissa �terf�rs�ljare.
Man kan �ven g�ra egna blandningar av spannm�l, l�s mer om det h�r.

Kligr�t �r �ven n�got som de allra flesta marsvinen uppskattar, speciellt bra till marsvin som beh�ver f� i sig extra n�ring.
Marsvin ska inte ha saltsten d� det kan ge urinstenar och andra besv�r.

Marsvin uppskattar �ven kvistar och gr�nt utifr�n.

Hur sk�ter jag om mina marsvin?

Marsvin �r sociala djur som g�rna pratar och kuttrar f�r att visa sitt v�lbehag eller om n�got st�r dem. Eftersom marsvin l�tt l�gger p� sig f�r mycket vikt �r det viktigt att syssels�tta dem. Ett bra tips �r att l�ta dem springa l�sa p� golvet, eller om man bygger en liten hage d�r de kan vara.
Se till att det inte finns n�got som de kan g�ra sig illa p� eller sladdar som de kan gnaga i. F�rs�k �ven att h�lla andra djur borta s� de inte blir skr�mda eller jagade.

Marsvin gillar att vila och ta det lugnt, h�r �r ett praktexempel p� hur det ofta ser ut i burarna om man smyger sig fram. Foto: WeepingWillow

Marsvin �r oftast v�ldigt renliga av sig men ibland h�nder det att man m�ste hj�lpa till genom att ge dem ett bad. Marsvinens klor v�xer hela livet och slits inte ner av sig sj�lv utan det �r n�got du m�ste hj�lpa dem med. Klorna beh�ver klippas med j�mna mellanrum, ungef�r varannan vecka.
L�ngh�riga raser beh�ver mer p�lsv�rd �n korth�riga, d� g�ller det att man har en bra kam att kamma dem med varje dag eller s� ofta som det beh�vs.
L�ngh�riga djur som ej ska st�llas ut brukar klippas ner till en mer passande h�rl�ngd s� det blir l�tt att h�lla rent och fint.

�

Vanliga sjukdomar

De vanligaste sjukdomarna hos marsvin �r olika hud�kommor s� som ringorm, sellnic, svamp, static (static lice) och olika sorters b�lder. Det brukar ofta vara v�ldigt smittsamt och kan �ven sprida sig inte bara till burkamraten utan �ven i v�rsta fall s� som ringorm �ven till dig och de andra djuren i hush�llet.

Marsvin �r v�ldigt k�nsliga f�r drag och har d� l�tt att bli f�rkylda eller f� lunginflammation. F�r att f�rhindra detta �r det viktigt att placera buren p� en dragfri plats och �ven se till att de f�r i sig tillr�ckligt med c-vitamin varje dag.
N�got som ocks� �r vanligt �r avslagna t�nder, vilket de kan f� fr�n att ha bitit i gallret, d� g�ller det att ge marsvinen l�ttuggad mat, g�rna mindre bitar �n vanligt och i v�rsta fall st�dmata eftersom marsvin m�ste h�lla ig�ng sin mage regelbundet s� �r det viktigt att se till att de f�r i sig tillr�ckligt med mat om n�gon av deras t�nder �r trasiga.

�vrigt

S�ker du mer hj�lp eller bara vill umg�s med andra marsvins�gare s� kolla in p� marsvin.ifokus d�r en hel bunt av marsvinsm�nniskor tr�ffas dagligen och utbyter erfarenheter och hj�lper varandra. D�r finns �ven fler intressanta och l�rorika artiklar att ta del av.

Lycka till med dina marsvin!

Djurskyddet Bohusl�n

Mon, 25 Jan 2010 17:24:53 GMT

Detta �r en artikelserie d�r vi presenterar lite olika djurhem i v�rt avl�nga land. Gemensamt f�r alla �r att de �r anslutna till Djurskyddet Sverige och v�rnar om heml�sa djur.

�

Djurhem iFokus fokuserar p�:

Djurskyddet Bohusl�n

F�reningen Djurskyddet Bohusl�n hittar ni i Bohusl�n och best�r av olika jourhem d�r katterna vistas i v�ntan p� att ett permanent hem ska dyka upp.� Vi p� djurhem iFokus st�llde n�gra fr�gor som Linda Andersson, sekreterare svarade p� och vi sedan sammanst�llde till en artikel.

�

-N�r och hur bildades ni? Hur arbetar ni?

Djurskyddet �r en ideell f�rening som startades i augusti 2008. F�reningen �r en del av Djurskyddet Sverige som �r Sveriges st�rsta djurskyddsf�rening.
Vi arbetar p� olika s�tt f�r att h�ja kattens status i samh�llet. Genom informationsinsatser och kampanjer vill vi verka f�r att �ven katter ska bli behandlade med empati och respekt.

Vi tar hand om och omplacerar heml�sa katter i nya varaktiga hem.

Styrelsen best�r av sex personer:

Ordf�rande: Jessica Petersson
Vice ordf�rande: Jeanette Holm�n
Kass�r: Eriqa Lindsten
Sekreterare: Linda Andersson
Ledamot: Cecilia Bergqvist
Ledamot: Maria Alexandersson

�

-Hur m�nga arbetar hos er?

Vi jobbar med sk jourhem, d�r katterna tas om hand f�r att senare f� ett "eget" hem.
F�r n�rvarande har vi 9 aktiva jourhem runt om i Bohusl�n. (om jourhemmen skrivs mer l�ngre ner)
N�r vi har n�gon aktivitet �r det n�gon/n�gra ur styrelsen och ibland aktiva medlemmar som h�ller i tr�darna.

Allt arbete vi g�r �r helt ideellt.

�

-Hur m�nga djur har ni lyckats omplacera sedan starten?

Under 2009 har vi tagit hand om 33 katter varav 27 har f�tt nytt hem.

-Hur lyckas ni finansiera det hela?

V�r st�rsta inkomst �r medlemsavgifter och g�vor. (Under 2009 uppgick medlemsantalet till 145 st)

P� v�ra aktiviteter f�r vi �ven in n�gra kronor p� f�rs�ljning av tex bakverk, hantverk mm och vi f�rs�ker �ven f� ihop till ett lotteri d�r vinsterna �r sk�nkta.
Vi har �ven b�ssor st�ende p� lokala butiker och caf�er d�r m�nniskor kan l�gga en slant om de vill bidra till v�rt arbete.

Vi har �ven f�tt bidrag fr�n Djurskyddet Sverige f�r att genomf�ra kastreringskampanj.
Medlemsavgiften f�r 2010 �r 250kr (under 2009 var medlemsavgiften 150 kr)

�

-Hur stor kapacitet har ert djurhem?

Som n�mndes tidigare har vi inget djurhem utan vi arbetar med jourhem.

V�r verksamhet �r mycket beroende av v�ra jourhem.
Som jourhem �ppnar man d�rrarna till sitt hem f�r att ta hand om katten, som om den vore den egna, tills vi finner den ett permanent hem.
Under kattens tid i jourhemmet st�r vi f�r alla kostnader f�r katten, s�som veterin�rv�rd, mediciner, mat, sand, l�da och leksaker.

F�r att passa som jourhem ska man ha tillr�ckligt med utrymme f�r katten.
Tidigare erfarenhet av katter �r bra, men inget krav. Man kan ha en egen katt i hemmet men det �r d� n�dv�ndigt att h�lla den egna katten �tskiljd fr�n den nya katten, d� den nya kan b�ra p� sjukdomar som kan �verf�ras fr�n katt till katt.

�

N�gra speciella djur som har satt extra stora tassavtryck

Tror att vi alla p� n�got s�tt blivit ber�rda av de katter vi varit i kontakt med.

Vi har till exempel syskonkatterna Nisse och Sessan som, efter n�stan ett �r i jourhem, �ntligen fick ett eget hem. De fick tom flytta till samma hem.

Syskonen Nisse och Sessan tillsammans

Personligen v�rmer tanken p� katten Oscar s�rskilt.

Jag var sj�lv jourhem tidigare och fick en dag in en skygg kattkille som bara fr�ste s� fort jag n�rmade mig. Han m�dde uppenbarligen inget vidare i s�llskap med m�nniskor.

Katten Oscar

Efter tre veckor ("karant�nen") l�t jag honom komma ut och umg�s med mina egna katter.

Det tog bara n�gon dag sen l�g han och sov hos mig i s�ngen medan han kurrade ljudligt.
Det var ett tungt men samtidigt lyckligt �gonblick n�r Oscar flyttade ifr�n mig och fick sitt alldeles egna hem.

�

-----------------------------------------------
Vill ni veta mer?
Fullst�ndigt namn: Djurskyddet Bohusl�n (gm Linda Andersson, sekreterare)
Vart finns ni: Verksamma i Bohusl�n med omnejd.
Kontakt: Djurskyddet Bohusl�n, c/o Andersson, Krokstad 45, 455 95 Hedekas
Hemsida: www.djurskyddetbohuslan.se
Mail: info@djurskyddetbohuslan.se
Telefon: Tel: 0761-177781 (telefontider. Vi �r sv�ra att n� p� detta s�tt. Enklast �r via mail)
Bankgiro: 321-1414
-------------------------------------------------------------------
Djurskyddet Bohusl�n �r ansluten till Djurskyddet Sverige

Djurskyddet Bolln�s /Ovan�ker

Wed, 20 Jan 2010 00:43:42 GMT

Detta �r en artikelserie d�r vi presenterar lite olika djurhem i v�rt avl�nga land. Gemensamt f�r alla �r att de �r anslutna till Djurskyddet Sverige och v�rnar om heml�sa djur.

Djurhem iFokus fokuserar p�:

Djurskyddet Bolln�s/Ovan�ker

F�reningen Djurskyddet Bolln�s/Ovan�ker hittar ni i H�lsingland, n�rmare best�mt�i Bolln�s ute p� H�ggesta industriomr�de d�r de bedriver sin djurhemsverksamhet i djurv�nliga lokaler. De tar mest in katter men �ven n�gra andra djurslag har passerat genom �ren vid m�n av plats. Vi p� djurhem iFokus st�llde n�gra fr�gor som�Elisabeth Bothelius svarade p� och vi sedan sammanst�llde till en artikel.

S�h�r ser det ut med de nya rastg�rdarna Djurskyddet Bolln�s/Ovan�ker har till sitt djurhem.

- N�r och hur bildades ni?

Jag vet inte hur f�reningen bildades men den har iallafall funnits i �ver 20 �r. �r 2000 �ppnades v�rt djurhem innan dess s� togs djuren omhand i det egna hemmet. Djurskyddet Bolln�s/Ovan�ker �r ansluten till Djurskyddet Sverige och Djurhemsf�reningen.

- Hur arbetar ni?

Vi tar emot upphittade,heml�sa djur som far illa av olika anledningar. Ibland hittar vi dess �gare s� att de f�r komma hem till sitt r�tta hem. Mestadels �r det katter det handlar om. Men n�gon enstaka hund,kanin och marsvin i m�n av plats. Alltf�r f�rvildade djur kan vi inte ta hand om. �nd� s� h�nder v�ldigt s�llan att vi f�r ta bort n�gon katt p� grund av det.

Vi veterin�rsunders�ker, kastrerar, id-m�rker samt vaccinerar alla vuxna katter innan de f�r flytta. I priset 600:- ing�r �ven kastrering av kattungen n�r det blir dags f�r det.
Vissa katter �r v�ldigt r�dda och har haft ett h�rt liv s� mycket arbete g�r �t att socialisera s� de l�r sig lita p� oss m�nniskor igen. Med mycket k�rlek gos och f�rst�else f�r personligheten hos varje katt.
F�r ingen katt �r lika.
Katterna har egna hytter ett krypin d�r de kan f�r vara ifred och f� lugn och ro. Ingen katt ska beh�va vara r�dd. En del katter trivs tillsammans med andra och f�r komma ut och r�ra sig tillsammans p� djurhemmet i lekrummet och �vriga rum. Vissa katter trivs b�st ensam .Det brukar vi ta h�nsyn till.

Vi har 2 karat�nplatser. D�r f�r nyinkomna katter sitta innan de blir unders�kta hos veterin�r. N�r de �r vaccinerad och friskf�rklarade f�r den flytta ut i en hytt.
Vi �r noga med hygienen och det st�das varje dag p� djurhemmet.
Vi har 5 st rastg�rdar varav 4 nybyggda. D�r f�r alla som vill vistas en stund varje dag. Vi har ingen speciell tid som katterna f�r stanna hos oss utan de f�r stanna tills de f�r ett nytt hem. De brukar finnas ett hem f�r alla katter till sist.

- Hur m�nga arbetar hos er?

Vi har inga anst�llda utan allt �r frivilligt -volunt�rer som arbetar hos oss. Ca 10-15 personer. Dessa personer beh�vs dag som kv�ll.

�

- Hur m�nga djur har ni lyckats omplacera sedan starten?

Under 1 �r s� brukar det ligga mellan 40-70 katter som vi lyckas omplacera till nya hem.

- Hur lyckas ni finansiera det hela?

Vi finansiera det hela genom medlemsavgifter, bidrag fr�n kommunen insamlingar och g�vor.Vi ordnar loppis h�st och v�r.

- Hur stor kapacitet har ert djurhem?

Vi har tillst�nd att ta emot 16 vuxna katter + kattungar.

Kattungarna Engla och Ernst som tv� j�gare hittade ute i skogen d�r n�gon hade satt ut dem vid en jaktstuga f�r att d�.

�

Tv� solskenshistorier

�

Engla och Ernst tv� katttungar som sattes ut i skogen vid en jaktstuga f�r att d�. Tv� j�gare s�g sp�ren efter dom i den nyfallna sn�n. Dessa tv� j�gare kunde inte sl�ppa tanken p� de sm� s� de �kte dit igen n�gra dagar senare d� hade r�ven f�rs�kt gr�vt sig in efter dom..
Dom ropade och lockade och till sist kom de fram s� de kunde ta dem med sig och l�mna in dem till oss. De var s� magra s� veterin�ren kunde n�stan inte vaccinera dem. Fulla med �ronskabb var dessa sm� som vi fick behandla i fler om g�ngar. Vi lyckades f� ett hem d�r de fick bo tillsammans f�r vi kunde inte skilja dem �t. De var s� f�sta vid varandra. J�ttefina l�ngh�riga kattungar var det.

Katten Simon som hittades under en kontainer.

Sen har vi fallet Simon som var n�st intill d�ende n�r vi h�ntade honom under en kontainer vid en h�gstadieskola d�r han med all sannolikhet bodde. Han hade �goninflamation och veterin�ren sa att den h�r katten hade inte l�ngt kvar. Vi behandlade hans �gon, gav honom mat och vatten. Jag kan n�stan s�ga att han sov konstant i 3 veckor f�rutom att han �t och drack och gick p� l�dan.
Han var j�tte smutsig och ful i p�lsen. Han blev en j�ttefin katt och fick ett nytt hem hos en rullstolsbunden dam.Han ville inte g� ut igen utan var n�jd med att vara inne.

-------------------------------------------------------------------
Vill ni veta mer?
Hemsida: http://www.djurskyddetbollnas-ovanaker.se/
Mail: djurskydd_bollnas@hotmail.com
Telefon (Djurhemmet): 0278-33190, Helena Jonsson
PG: 268562-6
-------------------------------------------------------------------
Djurskyddet Bolln�s/Ovan�ker �r ansluten till Djurskyddet Sverige

T�VLING

Tue, 19 Jan 2010 23:31:50 GMT

Denna t�vling p�g�r till s�ndag den 31/1. Kan h�nvisa till respektive djursajt h�r p� ifokus f�r att leta fram svar eller be om hj�lp med fr�gorna.

Svara p� fr�gorna och ge sen en enkel motivering till varf�r just DU ska vinna buren.

Skicka dina svar via PM till mej, Mandariiin.

1. Vad hette den f�rsta hunden som sk�ts ut i rymden, och vilket �r skedde detta?

2. Hur m�nga dagar �r en illerhona dr�ktig ungef�r?

3. �r huskatt och tamkatt samma sak?

4. Hur l�nga �ron borde en hermelin kanin ha som max m�tt?

5. Hur m�nga underarter har regnb�gsboan?

6. Hur m�nga taggat har en Afrikans pygm�igelkott ungef�r?

7. Vart kommer chinchillorna ifr�n ursprungligen?

8. Vad heter den minsta flygande f�geln?

9. Vad kallas vetskapen om fiskar?

10. Vad heter h�stens fyra naturliga g�ngarter?

�

Priset �r en begagnad bur med m�tten 80x60x50cm.
Gr�n botten med vitt galler. Sen finns det h�l i taket f�r att man ska kunna s�tta dit r�r. Buren �r i bra bruksskick, men den �r som sagt begagnad.
Den finns f�r avh�mtning i Stockholm, men kan skickas om vinnaren betalar frakten.

�

Lycka till!

urs�kta d�liga bilden, men det var det enda jag kunde f� fram p� buren just nu.

Lathund - Gerbil

Mon, 04 Jan 2010 23:52:29 GMT

H�r kommer en snabb checklista p� vad som �r livsn�dv�ndigt f�r en gerbil.

Kom ih�g att denna lista �r endast till f�r tillf�lligt omh�ndertagande vid till exempel upphittade eller r�ddade djur. Vid l�ngre omh�ndertagande kr�vs mer omfattande sk�tsel.

�

Gerbiler �r v�ldigt l�ttsk�tta djur, som sk�ter sig sj�lva f�r det mesta. Men de beh�ver f�rst�s en del grundsl�ggande saker, s� som:

En bur med bra djup i, en gerbil beh�ver gott om utrymme f�r att gr�va g�ngar i. Gallerburar �r absolut inte l�mpliga. Akvarium eller Ikeas "samla" l�dor p� 130L fungerar utm�rkt, gl�m inte att g�ra eget lock av stadigt n�t med max 1x1 cm maskor. En bur p� mindre �n 65L �r ej att rekommendera, �ven om lagen till�ter.
Bottenstr� som tillfredsst�ller behovet av att gr�va g�ngar, l�mpligen dammfritt (s� gott det nu g�r) sp�n eller i undantagsfall papperspellets eller tr�flis (kr�ver konstgjorda g�ngar i form av t.ex. pappersr�r). Ca 1,5 - 2 dm burstr� �r lagom. Ceder/cedarsp�n och doftsatt sp�n b�r ej anv�ndas.
Bomaterial, l�mpligen toa/hush�llspapper, men �ven h� eller halm g�r bra. Absolut inte vadd eller tyg!
Badsand f�r deras p�lsv�rd. M�ste vara doftfri (det finns doftsatt sand p� djuraff�rer, detta g�r dock att gerbilerna f�r sv�rt att identifiera sina burkamrater, och d�dligt slagsm�l kan uppst�.) Chincillasand passar utm�rkt, men �ven till exempel finkornig bl�stersand utan tillsatser, helt ren sand med andra ord, finns p� storpack hos t.ex. biltema.
Maten best�r i huvudsak av n�tter, fr�n och gryn. F�rdiga blandningar �r n�stan uteslutande skr�p, bortsett ifr�n pretty pets (men �ven den beh�ver kompletteras). En bra basmat f�r du om du blandar undulat/parakitfoder (f�gelmat), m�ssli l�tt (eller annan basm�ssli), torkade gr�nsaker (mor�tter, �rtor, sojab�nor, majs), boveteflingor, physilliumfr�n, sesamfr�n, puffad quinoa, puffat ris, hirsflingor och liknande. Torrfoder f�r katt kan ges som proteink�lla. Naturella n�tter g�r bra att ge, likas� solrosfr�n, pumpak�rnor och mandlar. Vetegroddar g�r ocks� utm�rkt att ge. �r gerbilen fet s� dra in p� n�tter, mandlar, solrosfr�n och pumpak�rnor fr�mst. Gerbiler har inte stort behov av f�rsk mat, en liten bit frukt, gr�nsak, laktosfri pannkaka, okryddat k�tt eller pasta duger bra. Undvik surt, salt, kryddat och stenfrukter. Sj�lvklart ska gerbilen ocks� ha fri tillg�ng till vatten.
Burkamraten f�r inte gl�mmas bort, enligt lag ska gerbiler ha en burkompis om inte s�rskilda sk�l r�der. Honor b�r inte h�llas i st�rre flockar, endast par �r l�mpligt.
Gnagmaterial beh�vs ocks�, i stora lass! Tr�saker, papp och kartong fungerar utm�rkt. Plastleksaker d�remot f�r ej ges.

�

Starta djurhem 7: Djurhemsf�reningen

Thu, 03 Dec 2009 23:32:36 GMT

Funderar du p� hur man startar ett djurhem? Vad ska man t�nka p�? Kr�vs tillst�nd? H�r kommer sista delarna! Jag hoppas att ni har f�tt en god l�sning och att det har svarat p� n�gra utav era fr�gor & funderingar.

Detta �r en artikelserie i 7 delar.
Inneh�ll:

K�llan till materialet �r Djurhemsf�reningen. Stort Tack till er att jag f�r l�na erat material till Djurhem iFokus. Djurhemsf�reningens hemsida: http://www.djurhem.se/

DJURHEMSF�RENINGEN

N�r djurhemmet �r klart, tillst�nd inf�rskaffats och du k�nner att du skulle beh�va tr�ffa likasinnade i landet och/eller beh�va st�d i din verksamhet, kan du ans�ka om anslutning till Djurhemsf�reningen (DHF). Medlemsavgiften �r 500:- och �r en eng�ngsavgift. Kopia avtillst�ndet skall skickas in tillsammans med ans�kan om anslutning.

Som ansluten till DHF har du m�jlighet att n�rvara vid Utbildningsdagarna, som �r �rligen �terkommande. Dessa utbildningsdagar �r f�rlagda till olika platser i landet och p�g�r vanligen en l�rdag-s�ndag i september. Utbildning, mat och logi �r kostnadsfri f�r tv� personer per f�rening. F�reningen betalar dock sj�lv f�r resan till och fr�n utbildningsorten. Bidrag till resan kan s�kas hos DHF, f�r f�rening som inte anser sig ha r�d att delta under dagarna pga resekostnaden. P� utbildningsdagarna tr�ffar du m�nniskor fr�n djurhem i hela landet och deltagarantalet brukar vara stort.

Du kan ocks� s�ka ekonomiska bidrag fr�n DHF, dock inte till sj�lva driften av djurhemmet. Beh�ver du rusta upp karant�n, ekonomisk hj�lp till tv�ttmaskin eller annat s� kan du ans�ka om det hos DHF.

Som ansluten f�reningen f�r du tidningen DjurhemsNytt dig tillskickad. I denna tidning finns adresser mm till andra anslutna f�reningar, tips, nyheter och mycket annat "sm�tt och gott".

N�r du skickat in din ans�kan om anslutning s� f�r du bes�k av tv� representanter fr�n DHF. Dessa tittar p� verksamheten, lokalerna mm och de kan ge tips och r�d om du beh�ver det. Till n�stkommande styrelsem�te p� DHF tas din ans�kan upp igen och beslut fattas om anslutning eller om du beh�ver �ndra n�got f�r att bli ansluten.

G� g�rna in p� DHF:s hemsida, d�r du kan l�sa mer www.djurhem.se

�

Starta djurhem 6: TNR

Thu, 03 Dec 2009 23:30:45 GMT

Detta �r en artikelserie i 7 delar.
Inneh�ll:

Del 1: Att t�nka p� innan start + Kunskapskrav
Del 2: Tillst�nd + Myndighetskontakter
Del 3: Karant�n + Mini m�tt p� burar, boxar, rum, mm
Del 4: Journaler + kontrakt/avtal
Del 5: Skygga och/eller f�rvildade katter
--> Del 6: TNR
Del 7: Djurhemsf�reningen

K�llan till materialet �r Djurhemsf�reningen. Stort Tack till er att jag f�r l�na erat material till Djurhem iFokus. Djurhemsf�reningens hemsida: http://www.djurhem.se/

TNR

(Trap, Neuter, Return = f�nga, kastrera, sl�ppa tillbaka)

TNR g�r ut p� att f�nga in f�rvildade katter, kastrera och id-m�rka dem och sedan sl�ppa ut dem igen.

Denna metod st�ller vi oss tveksamma till, �ven om utfodring av katterna sker. Det �r sv�rt att f� en f�rvildad katt att g� in i en f�lla tv� g�nger (f�rsta g�ngen var ju vid inf�ngandet f�r kastrering mm). Nya skador och sjukdomar tillkommer efter utsl�ppandet och det �r mycket sv�rt att f�nga in katterna igen f�r att �tg�rda detta. Det �r ocks� sv�rt att uppt�cka skador mm p� de f�rvildade katterna. Det betyder att det blir sv�rt att �tg�rda sjukdomar och skador p� dessa katter.

Enligt � 9 i Djurskyddslagen �r man skyldig att g�ra detta p� sin katt. Eftersom de f�rvildade katterna, som f�ngas in enligt TNR-metoden, blir id-m�rkta och registrerade p� en �gare, riskerar denna �gare allts� att �talas f�r vanv�rd/djurpl�geri.

�

Starta Djurhem 4: Journaler + kontrakt/avtal

Thu, 03 Dec 2009 23:25:31 GMT

Funderar du p� hur man startar ett djurhem? Vad ska man t�nka p�? Kr�vs tillst�nd? I n�gra veckor framm�t s� kommer ni f� lite olika delar p� om hur man startar ett djurhem/katthem.

Detta �r en artikelserie i 7 delar.
Inneh�ll:

Del 1: Att t�nka p� innan start + Kunskapskrav
Del 2: Tillst�nd + Myndighetskontakter
Del 3: Karant�n + Minim�tt p� burar, boxar, rum, mm
--> Del 4: Journaler + kontrakt/avtal
Del 5: Skygga och/eller f�rvildade katter
Del 6: TNR
Del 7: Djurhemsf�reningen

Jag hoppas att ni ser fram emot till att l�sa dom andra delarna med!

K�llan till materialet �r Djurhemsf�reningen. Stort Tack till er att jag f�r l�na erat material till Djurhem iFokus. Djurhemsf�reningens hemsida: http://www.djurhem.se/

H�r kommer del4

* Journaler + kontrakt/avtal

�

JOURNALER

Direkt ett djur kommer in till djurhemmet skall en journal �ver djuret uppr�ttas. L�mpliga uppgifter �r:

Datum n�r djuret kom in.

Var djuret hittades och av vem.

K�n, f�rger, teckningar.

Djurets status (ev skador mm).

N�r djuret veterin�runders�kts och vad som gjorts vid bes�ket hos/av veterin�ren.

Djurhemmen har olika typer av journaler. P� Djurhemsf�reningen finns det ett h�fte med f�rslag och tips p� hur bl a en journal kan se ut.

�

KONTRAKT, AVTAL MM

Djurhemmen har olika typer av Avtal/Kontrakt som tecknas mellan djurhemmet och k�pare. P� Djurhemsf�reningen finns det ett h�fte med f�rslag och tips p� hur bl a dessa kan se ut.

Semesterhem/Djurvakt

Sun, 22 Nov 2009 22:37:18 GMT

H�r hittar ni en lista p� privatpersoner som kan st�lla upp som djurvakt eller semesterhem en kortare eller viss period.

Semesterhem - ett hem som kan ta hand om ditt djur under en viss tid d� du �r bortrest. Handlar oftast om n�gra dagar till n�gon vecka.
�vernattningshem - ett hem d�r ditt djur har m�jlighet att �vernatta under en l�ngre transport eller liknande. Vanligast med bara en natt vid ett enstaka tillf�lle.
Djurvakt - ett hem som kan ta hand om ditt djur medan du jobbar eller har n�gon annan icke djurv�nlig aktivitet. Oftast dagtid, men kan �ven n�gon helg ibland.

Vill �ven du st�lla upp som semesterhem, �vernattningshem eller djurvakt? Skriv en kommentar i denna tr�d s� l�gger vi in er under r�tt l�n s� fort vi ser ditt inl�gg. Denna information beh�ver vi av dig:

�

*Namn:
*Andv�ndarnamn:
*Stad & l�n:
*Kontakt(ex. e-mail):
*Djur du kan ta emot:
*N�r du kan vara djurvakt:
*Krav:
*�vrigt (ber�tta g�rna lite om dig sj�lv, �lder, & hur du bor osv):

Den dagen du l�ngre inte kan vara semesterhem/djurvakt, s� s�g till n�gon av oss s� tar vi bort dig ifr�n listan! Se �ven till att h�lla din information uppdaterad! PM:a oss om ditt inl�gg m�ste �ndras.

Du som l�mnar ditt djur i ett semesterhem/hos en djurvakt b�r kolla upp det hemmet p� egen hand.
Djurhem.ifokus ansvarar inte f�r n�got. Du som djurh�llare ansvarar att djuret kommer i bra h�nder!

�

-------------------------------------------

�

Norrbotten

Namn: Isabelle
Andv�ndarnamn: isafisa
Stad & l�n: Norrbotten, Pite�
Kontakt: isabelle.isaksson@live.se
Djur du kan ta emot: sm�djur, typ r�ttor, m�ss, hamstrar, gerbiler, kanin m.fl.
N�r du kan vara djurvakt: N�stan alltid
Krav: Har jag ingen ledig bur s� tar du med en till djuret.
�vrigt: Bor i �jebyn utanf�r Pite� i en 2:a med sambo och djuren (gerbiler, kaniner, dv�rghamster och ev. r�ttor snart). P� sommaren finns utomhusm�jligheter f�r kanin i Lule� d�r vi �r ofta (sambons f�r�ldrar).

V�sterbotten

J�mtland

V�sternorrland

G�vleborg

Namn: Mari
Anv�ndarnamn: Stirrup
Stad & l�n: Ljusne, G�vleborgsl�n
Kontakt: mari.ekengren@soderhamn.com
Djur du kan ta emot: De flesta
N�r du kan vara djurvakt: R�tt ofta, b�st att kontakta mig f�r att f� veta mer exakt.
Krav: Friska djur, eventuell veterin�rv�rd st�r �garen f�r och jag vill g�rna ha bidrag f�r mat och f�rslitningsvaror s� som sp�n osv. Djuren m�ste �ven kunna g� ihop med mina s� inga br�k uppst�r, vid tex. hund eller katt.
�vrigt: Jag �r 22�r, bor i stort hus. Har erfarenheter av de flesta s�llskapsdjur och har �ven haft egen h�st i 4��r. Har stall med tv� platser h�r hemma p� g�rden och tillg�ng till skogsbete. Har flertalet djur hemma mestadels sm�djur.

Dalarna

Namn: Annelie
Andv�ndarnamn: gulzebra
Stad & l�n: Borl�nge, Dalarna
Kontakt(ex. e-mail): gul_zebra@hotmail.com
Djur du kan ta emot: Diverse sm�djur samt f�glar som inte l�ter mycket (typ finkar - inte papegojor, parakiter osv d� jag inte t�l ljudniv�n)
N�r du kan vara djurvakt: �ret runt
Krav: Djuret ska sj�lvklart inte vara sjukt, jag har egna djur som jag inte vill smitta ner. Ev m�ste bur och tillbeh�r f�lja med djuret (jag har en del burar och tillbeh�r men det beror sj�lvklart p� vad det �r f�r djurart), och sj�lvklart f�r du ta med mat �t djuret s� den f�r det den �r van vid. �kta nakenr�ttor kommer inte innanf�r min d�rr pga smittrisken.
�vrigt (ber�tta g�rna lite om dig sj�lv, �lder, & hur du bor osv): Annelie, 23 �r. Bor i 1 rok i bostadsomr�de, p� bottenv�ning med liten tr�dg�rd. H�r hemma finns i skrivande stund tamr�ttor, m�ss, kaniner, marsvin, guldhamstrar och zebrafinkar.

V�rmland

�rebro

Namn: Ninni
Andv�ndarnamn: NinniH
Stad & l�n: Kumla, �rebro l�n.
Kontakt: ninni.hedblom@hotmail.com
Djur du kan ta emot: Hamster och korth�riga hundar. Innekanin p� mellanlandning, men ej l�ngre �n s� (allergisk f�r h�).
N�r du kan vara djurvakt: J�mt. Pluggar p� distans, s� �r hemma hela dagarna.
Krav: Bur ska f�lja med, d� jag inte har n�gra till �vers, samt mat f�r tiden de kommer vara h�r.
�vrigt: Jag �r 21 �r gammal och bor med sambo i en 3:a p� 76 kvadrat, tillsammans med mina hamstrar.
Bedriver en liten uppf�dning av hamstrar.
Har �ven kaniner, som inom kort flyttar till foderv�rdar.
Har tidigare haft hund (rottis), s� erfarenhet av st�rre hundar finns.

***
Namn: Carolina
Andv�ndarnamn: nana88
Stad & l�n: �rebro och Stockholm (b�gge l�nen)
Kontakt: carro_barro_88@hotmail.com
Djur du kan ta emot: de flesta. Har sj�lv mest erfarenhet av katt, kanin och hund.
N�r du kan vara djurvakt: N�r som helst. Pluggar p� �rebro Universitet
Krav: Om sm�djur s� medtages bur om jag inte har n�gon ledig. Men allt �r efter �verenskommelse.
�vrigt: Bor i n�rheten av �rebro Universitet men �r �ven hemma i Stockholm en hel del. H�r av dig om du vill ha hj�lp.

V�stmanland

Namn: Victoria W
Andv�ndarnamn: Zickan
Stad & l�n: V�stmanland/surahammar(kan �ka en bit)
Kontakt(ex. e-mail): Widerkrantz@hotmail.com
Djur du kan ta emot: Allt husdjurs relaterat. Ev �ven minigris som kan bo inne med mycket utevistelse.
N�r du kan vara djurvakt: N�stan j�mnt.
Krav: Friska djur vissa d�liga djur g�r mot att jag har kunskap. Om sv�rt f�r andra eller hot mot andra djur m�ste detta ber�ttas. Inget problem om jag vet det.
�vrigt: 25 �r. Bostadsr�tt med tomt och garage. trea p� 86kvm. Ensamboende med extrem sn�ll hund och sm�djur. Sajtv�rd f�r Sv f�rsta exotisk forum(exotiskadjur.ifokus.se) och papegojor.
Haft extremt m�nga olika arter och l�ser mycket info p� jobbet n�r det g�r.
Jobbar bara halvtid. Sn�lla djur f�r medf�lja p� jobbet i v�ster�s om behov finns.
F�der upp r�ttor, iller och igelkott. Har f�rutom detta bara kvar ekorrar, gp r�tta, orm och m�ss.
Klarar att sk�ta de flesta djur bra. �ven problem hund, iller och djur som bits, matv�grar osv. Fr�ga, klarar nog att hj�lpa till med det mesta.

Uppsala

Stockholm

*Namn: Mandarin
*Andv�ndarnamn: mandariiin
*Stad & l�n: Sundbyberg, Stockholm
*Kontakt: mandariiin@hotmail.com
*Djur du kan ta emot: hundar, illrar, reptiler m.fl. Ej katt och f�gel
*N�r du kan vara djurvakt: v�ldigt varierande d� jag ej jobbar regelbundet
*Krav: tillbeh�r s� som mat,bur/koppel m.m. ska medf�lja. Vaccinerade och friska.
*�vrigt: bor ihop med sambon och mina 4 illrar, XX antal ormar, 4 �dlor coh en spindel. Har tidigare haft kaniner, gerbiler, hamstrar, fiskar, f�glar, katt, sk�ldpadda, m�ss, chinchillor, grodor m.fl. Har �ven hundvana sen m�nga �r tillbaka. Och bor i n�rheten utav mycket gr�nomr�den.

***

Namn: Kristina
Andv�ndarnamn: kickanw
Stad & l�n: Kallh�ll, Stockholms l�n. 20min fr�n Stockholm C.
Kontakt: kickanwicksell@gmail.com
Djur du kan ta emot: Alla "burdjur".
N�r du kan vara djurvakt: N�r som helst.
Krav: Jag vill ha betalt f�r mat och burmaterial och vid l�ngre tid vill jag ocks� att en bur ska f�lja med.
�vrigt: Jag bor i ett stort hus s� plats finns, har sj�lv hund s� djuren b�r inte vara livr�dda f�r hund. Jag har sj�lv vana vid de flesta djur.

***

Namn: Carolina
Andv�ndarnamn: nana88
Stad & l�n: �rebro och Stockholm (b�gge l�nen)
Kontakt: carro_barro_88@hotmail.com
Djur du kan ta emot: de flesta. Har sj�lv mest erfarenhet av katt, kanin och hund.
N�r du kan vara djurvakt: N�r som helst. Pluggar p� �rebro Universitet
Krav: Om sm�djur s� medtages bur om jag inte har n�gon ledig. Men allt �r efter �verenskommelse.
�vrigt: Bor i n�rheten av �rebro Universitet men �r �ven hemma i Stockholm en hel del. H�r av dig om du vill ha hj�lp.

S�dermanland

Skaraborg

�sterg�tland

Namn: Linda
Andv�ndarnamn: indla
Stad & l�n: Link�ping/�sterg�tland
Kontakt: mistrall-@hotmail.com
Djur du kan ta emot: H�st, kanin, marsvin, gerbil, hamster, r�tta, mus. Detta �r vad jag har erfarenhet av. Men kan ta emot det mesta! G�rna hund =)
N�r du kan vara djurvakt: I stort s�tt alltid fram till h�sten.
Krav: Att djuret �r fullt friskt. Annars st�r �garen f�r veterin�rkostnader.
�vrigt: Jag �r 21 �r. Bor p� landet, d�r det finns lediga boxar och hagar. Har h�star katt och kaniner.

�

V�sta G�taland

Namn: Lina
Andv�ndarnamn: LinaN
Stad & l�n: Trollh�ttan, V�stra g�taland
Kontakt(ex. e-mail): caija (understreck) altari (snabelA) hotmail (punkt) com
Djur du kan ta emot: Katt, hund, iller, ev annat sm�tt som marsvin, hamstrar, r�ttor och dylikt. Ej kanin och chinchillor.
N�r du kan vara djurvakt: veckodagar, helger, n�rsomhelst d� jag inte jobbar eller pluggar, sj�lv m�ste resa bort.
Krav: Djuret ifr�ga ska vara rumsrent (hund, katt) Bur, mat och str� medtages till de djur som beh�ver s�dant. Sand/l�dstr� alt en summa f�r kattsanden som f�rbrukas h�r. H� finns att k�pas till "sj�lvkostnadspris" (ca 15kr/kg, d� inkl frakt och str� ) Hund ska inte vara en dragare eller odr�glig n�r man g�r promenader. Hund, katt och illrar ska vara vaccinerade enligt vetrin�rinr�dan.
�vrigt (ber�tta g�rna lite om dig sj�lv, �lder, & hur du bor osv): Bor i en tv�a, med hund, katt och tv� illrar samt d� min sambo. Hunden �r en 10-�rig okastrerad sch�ferhane som har sv�rt f�r andra hanhundar, dock valpar av hank�n g�r bra. Har �ven h�st som jag �r ute hos dagligen. Det �r i princip alltid n�gon hemma om dagarna och n�tterna. Katt och illrar har inga problem med andra djur.

***

Namn: Karin Stenqvist
Andv�ndarnamn: Chieko
Stad & l�n: M�lnlycke (G�teborg) V�stra g�taland
Kontakt(ex. e-mail): thats_me_89@hotmail.com
Djur du kan ta emot: sm�djur/gnagare. Ev hund
N�r du kan vara djurvakt: lite olika eftersom jag f�r tillf�llet jobbar som timvikarie dvs jag vet inte vilka dagar jag har jobb. Djur som klarar sig sj�lva n�gra timmar �r v�lkomna!
Krav: Friska djur. Bur/sk�lar och mat st�r �garen f�r
�vrigt: Jag �r 20 �r och bor i villa med mina f�r�ldrar och tv� marsvin. Jobbar som sagt som timvikarie i skolor nu och t�nker nog s�ka in till l�rarlinjen i gbg till h�sten. Har stor tr�dg�rd f�r utekaniner och lite plats inne. Har dock inga burar s� det �r ett m�ste.

***

Namn: Sarah
Anv�ndarnamn: SarahOhrn
Stad & l�n: Alings�s, V�stra g�taland
Kontakt: Sarah.Ohrn@hotmail.com eller PM
Djur du kan ta emot: I stort sett alla burdjur, inga f�glar eller reptiler dock. Hund (som g�r ihop med andra hundar), iller (som g�r ihop med hund) osv. Kontakta mig f�r att diskutera b�ttre om du beh�ver hj�lp
N�r du kan vara djurvakt: N�r dom helst n�stan.. �r f�r tillf�llet arbetsl�s s� har oftast inget f�r mig..
Krav: Friska djur. Bur, tillbeh�r och mat medtages till djuret/djuren. Vaccinerade. Rumsrena (iller och hund). Bor i l�genhet s� djuren ska kunna vara inomhus f�rutom promenader. Hunden m�ste vara lugn och sn�ll med andra hundar! Har en busig valp h�r hemma...
�vrigt: Bor i en tv�a i Alings�s centrum, g�r p� promenad ut i all�n och parkerna h�r runt omkring, bor med sambo, en hund (golden/border collie hane) och 3 stycken m�ss. Har stor djurvana, alltid haft djur. Katter, kaniner, h�star, grisar, hamstrar, m�ss, hund, osv. Dom f�r ett tryggt boende med en mycket k�rlek och bus med en sn�ll hundkompis (hundar, illrar o liknande).

�lvsborg

J�nk�ping

Kalmar

Gotland

Halland

Namn:anette
Andv�ndarnamn: smulan36
Stad & l�n: halland..varberg
Kontakt: kramgoas@hotmail.com
Djur: kaniner med bur..utan bur g�r ocks� bra
N�r du kan vara djurvakt: under sommaren
Krav: hellst med bur..annars finns de h�r
�vrigt: ja bor p� landet.. har ett stall som ja har t�nkt att kaninerna ska bo i..under vintern.ja �r 36�r.har haft en del djur.kaniner.katter.hundar.

***

Namn: Joanna
Andv�ndarnamn: Stasia
Stad & l�n: Halland/Falkenberg
Kontakt: joanna_sofia@hotmail.com
Djur du kan ta emot: H�st, Hund, kanin, marsvin.
N�r du kan vara djurvakt: Alla dagar i veckan.
Krav: Att djuret �r fullt friskt.
�vrigt: Jag (32�r) bor p� en mindre g�rd med familj, d�r vi har h�star, kaniner, h�ns och en hund o katt.

Kronoberg

Blekinge

Sk�ne

Namn: Vera
Andv�ndarnamn: veralera
Stad & l�n: Malm�, sk�ne
Kontakt: 073-9971413
Djur: Typ allt, utom katt och innekanin (pga allergi).
N�r du kan vara djurvakt: N�r som. �r mammaledig utan varken liv eller roliga kompisar s� �r mest hemma och gosar med Antonio och djuren.
Krav: Har jag inga burar lediga s� f�r du ta med bur sj�lv. Fast ska man l�ta n�gon passa ens djur �r v�l det en sj�lvklarhet...
�vrigt: Bor utanf�r Malm�, bunkeflostrand, i nybyggd 2a p� 65kvm tillsammans med pojkv�n, son och alla djuren (chinchillor, javaekorrar, sjusovare, kaniner, degus, af.p. igelkott, r�ttor, m�ss, ormar) men vid �rsskiftet, eller tidigare, flyttar vi om allt g�r som planerat till stort hus utanf�r Kristianstad.

***

Namn: Maja Lind / Majakanins kaning�rd & uppf�dning
Andv�ndarnamn: MajaL
Stad & l�n: Sk�ne, Kristianstad
Kontakt: Violblomma@gmail.com , 0709-664902, www.majakanin.com
Djur du kan ta emot: Kaniner
N�r du kan vara djurvakt: Alltid!
Krav: Djuret ska vara friskt och v�lv�rdat!
�vrigt:

Jag �r uppv�xt med kaniner och f�der sj�lv upp kaniner av raserna; Orange (utrotningshotad svensk ras), Rex samt dv�rgv�dur med rexp�ls. Jag har som avsikt att registrera min kaning�rd l�ngre fram i tiden.

Jag v�gar p�st� att jag �r b�de kunnig och otroligt djurintresserad. P� hemsidan finner du mera information om kanin-pensionatet samt alla kontaktuppgifter: www.majakanin.com

�

Hj�lp med transport

Thu, 19 Nov 2009 22:05:25 GMT

Djurtransport.ifokus �r en sajt som �r t�nkt att fungera som ett n�tverk d�r privatpersoner erbjuder och s�ker hj�lp med att transportera djur runt om i Sverige, men �ven utomlands.

Ibland har man m�jlighet att hj�lpa ett djur genom att ge den en ny chans i livet genom att �ppna sitt hem f�r djuret. Men det �r inte alltid som transporten g�r att ordna p� grund av ekonomin, tiden, eller andra orsaker.

D� �r djurtransport.ifokus det perfekta st�llet att s�ka hj�lp p�!

P� djurtransport kan du s�ka transport f�r ett/flera djur som ska flytta till sitt/sina nya hem, eller ska flytta hem till dig.

�

K�nner du att du vill hj�lpa djur som beh�ver nya hem, men har inte platsen, tiden eller ekonomin f�r att sj�lv ta hem dom? D� kan du st�lla upp som transporthj�lp s� att de kan komma till andra nya hem.

Du kan erbjuda din hj�lp om du ska ut och resa och har m�jlighet att ta med dig djur l�ngs v�gen. Eller om du pendlar ofta mellan olika str�ckor och har lite plats �ver f�r att ett djur ska f� f�lja med.

G� in p� www.djurtransport.ifokus.se, l�s hur du skapar en ny tr�d, och k�nn dig n�jd med att du g�r en insats!

All hj�lp uppskattas!

�

L�psedelbilden, foto: Webbild.com

Att vara st�dhem

Sun, 11 Oct 2009 14:58:37 GMT

Att agera st�dhem, ber�ttat ur en medlems synvinkel.

Tanken p� att vara st�dhem �t en heml�s katt hade funnits d�r sedan jag adopterade min katt Face fr�n KKS n�gra m�nader tidigare och i november 2004 anm�lde vi intresse f�r att vara st�dhem �t KKS.

�

En av de f�rsta dagarna i december fick vi besked om att det fanns tv� systrar p� cirka sju m�nader som akut beh�vde st�dhem. Maja och Stina kom till oss en vecka senare och det var tv� r�dda sm� katter vi fick lyfta ur transportburen. De var inte aggressiva p� n�got vis, varken mot oss eller v�ra andra katter, de var bara helt ovana vid m�nsklig kontakt.
Av olika orsaker hade Maja och Stina tillbringat st�rre delen av sin levnad inst�ngda i en transportbur och att d� pl�tsligt f� tillg�ng till 70 kvadratmeter l�genhet kom som en chock f�r dem.

�

Vi uppt�ckte snart att systrarna var mycket olika varandra. Stina var mest avvaktande i b�rjan men efter n�gra veckor hade hon f�rvandlats till ett riktigt gosmonster som ville vara s� n�ra oss m�nniskor som m�jligt. Maja var mer neutralt inst�lld till m�nniskor. Hon var inte r�dd f�r oss men det var hos de andra katterna hon fann sin trygghet och gl�dje. Vi m�nniskor var lite av ett n�dv�ndigt ont som f�rs�g henne med mat och ren l�da.

Maja och Stina bodde n�gra m�nader hos oss och blev tv� tuffa kattjejer med mycket vilja. En dag i februari h�rde Lena p� KKS av sig och meddelade att hon hade intressenter p� b�da tjejerna men hon sa att hon ville att vi skulle vara med och avg�ra om dessa m�nniskor verkade passa just Maja och Stina.

Majas blivande matte var en fantastiskt trevlig tjej som bodde i Stockholm. Hon ville veta allt om Maja och vi hade mycket kontakt innan och �ven efter det att Maja flyttade dit.

�

Stina hade inte samma tur som sin syster. Hon flyttade till en familj som i efterhand inte alls var l�mplig. Detta medf�rde att Stina blev mycket r�dd f�r m�nniskor, b�rjade kissa och bajsa p� fel st�llen och sj�lvklart blev situationen oh�llbar.
Efter en jobbig tid f�r b�de Stina och oss d�k pl�tsligt en underbar m�jlighet upp. En tjej som bara bodde tv� hus fr�n oss kunde st�lla upp som st�dhem f�r Stina. Hon hade en katt sedan tidigare och var helt inf�rst�dd i att Stina nu var mycket nerv�s och r�dd.

�

Vill ni veta hur det gick?
Stina flyttade hem till Therese och d�r blev hon kvar. En g�ng i sitt nya hem har Stina kissat p� n�got annat st�lle �n i kattl�dan och idag �r hon en glad och mysig liten katt som trivs med livet.

Funderar du ocks� p� att bli st�dhem? Mitt r�d �r, g�r det!
Du r�ddar inte bara en katt, du f�r minnen f�r livet.

�

Kort fakta om att vara st�dhem �t just KKS:

information h�mtad fr�n KKS hemsida - http://kks.nu/

*St�dhem �r ett tillf�lligt hem.

*Som st�dhem st�r man f�r mat, sand och omsorg.

*Kattkommando Syd st�r f�r veterin�rv�rd.

*Katten har en kontaktperson som under st�dhemstiden arbetar med att hitta ett permanent hem �t katten. Det �r kontaktpersonen som st�dhemmet ringer till om problem eller fr�gor, kontaktpersonen ska hj�lpa och r�da st�dhemmet och tillsammans f�rs�ker man g�ra st�dhemstiden s� bra som m�jligt f�r katten.

*Kattkommando Syd har huvudansvaret f�r katten, st�dhemmet har inte r�tt att flytta katten, s�lja eller sk�nka bort den �ven om de hittat ett hem till den. Alla s�dana beslut m�ste f�rst godk�nnas av kontaktpersonen i f�reningen.

Hur l�nge �r man st�dhem?

Man kan inte p� f�rhand s�ga hur l�ng tid det tar att hitta ett permanent hem. Ibland kanske katten f�r ett permanent hem efter v�ldigt kort tid, ibland kan det ta v�ldigt l�ng tid, kanske �ver ett �r. D�rf�r �r det extra viktigt att st�dhemmet �r medveten om sitt �tagande.

Vad h�nder om jag inte l�ngre kan vara st�dhem?

Ibland kan det dock h�nda ov�ntade saker i livet som g�r att man inte kan vara st�dhem l�ngre, att katten m�ste flytta trots att inget permanent hem hittats �nnu. Det �r f�rst�s en situation vi helst vill undvika men ibland blir det s� �nd�. Det �r ett omfattande arbete av kontaktpersonen att hitta ett nytt st�dhem �t katten och det kan ta lite tid. Att h�mta katten inom n�gra dagar brukar vara praktiskt om�jligt, vi m�ste f� mer tid p� oss �n s�. Vi jobbar helt ideellt p� v�r fritid med detta och har vanliga arbeten om dagarna precis som alla andra, vi ansvarar f�r m�nga katter och kan inte alltid sl�ppa allt vi har f�r h�nder f�r att snabbt rycka ut n�r st�dhem av olika anledningar vill att vi ska h�mta tillbaka katten. Man f�r allts� ha lite framf�rh�llning och s�ga ifr�n i god tid om man inte kan ha katten kvar.

/ToveLi - medarbetare

�

N�r Face blev en �ngel

Tue, 29 Sep 2009 20:38:55 GMT

En medlems ber�ttelse om en lyckad omplacering.

Denna text skrev jag kort efter att v�r �lskade prinsessa Face l�mnat oss.

Det var i b�rjan av augusti 2004 som jag f�r f�rsta g�ngen tr�ffade Face. Egentligen hade jag �kt ut till katthemmet f�r att h�lsa p� Thilda som bodde d�r d� och som jag blivit f�rtjust i p� hemsidan. V�l ute hos Maritha och Sonny lurade Maritha skickligt in mig i "lillstugan" och d�r satt hon. Lilla, charmiga Face som sedan under en timmes tid gjorde sitt b�sta f�r att tugga i sig mina skosn�ren, min kamera och varf�r inte mina fingrar.

Jag var s�ld och i september flyttade Face hem till mig och kattkompisen Frodo.

�ren har g�tt, familjen har ut�kats med fler katter. Periodvis har vi haft st�dhemskatter och �ven marsvin, kaniner och r�ttor har delat hem med Face och de andra katterna.

Face har alltid tagit allting med ro. "Jaha ja, nu kom en ny kompis", har hon sett ut att t�nka. Enda g�ngerna hon riktigt protesterat �r d� matte f�tt f�r sig att hon ska ha sele och koppel p� sig f�r att g� ut. "UT, jag �r innekatt", s�ger Face.

Favoritsyssels�ttningen h�r hemma har varit att �ppna varenda sk�psd�rr i l�genheten. Inte f�r att g� in utan bara f�r �ppnandets skull. Att gosa har Face alltid �lskat och hon �r den enda katt jag vet d�r ingen veterin�r kunnat lyssna p� hj�rtat f�r Face spinner bara man ser p� henne.

F�r n�gra veckor sedan b�rjade Face kr�kas oerh�rt mycket. Veterin�ren kontaktades och d� hon sedan magrade hastigt och magen svullnade blev hon inlagd p� djursjukhuset. Njurv�rdena var kraftigt f�rs�mrade men inget konstigt kunde ses p� r�ntgen eller andra unders�kningar.
Efter en knapp vecka var Face lite piggare och personalen hoppades att
hon skulle komma ig�ng att �ta om hon kom hem.
L�rdag kv�ll den 15 mars h�mtade vi hem Face men redan p� m�ndag morgon ins�g vi att det h�r inte skulle g�. Face var apatisk och kr�ktes till och med upp det lilla vatten vi fick i henne.

Akut in till djursjukhuset igen och med vetskapen om att de senare under dagen skulle �ppna upp magen p� Face �kte jag gr�tande hem. I princip hade vi d�r och d� redan sagt hej d� till v�r Prinsessa.

17.10 p� kv�llen, just som vi sitter i soffan och pratar med dottern om att det �r ett gott tecken att de �nnu inte ringt fr�n djursjukhuset, d� ringer telefonen. Face ligger ners�vd och till n�stan hundra procents s�kerhet kan veterin�ren s�ga att det �r den torra varianten av sjukdomen FIP hon har. Alla organ samt tarmarna �r f�rst�rda.

Vi valde att inte v�cka v�r �lskling fr�n narkosen utan klockan 17.20
den 17 mars 2008 somnade jordens vackraste Face in, knappt fyra �r gammal.

Tack Maritha och Sonny f�r att vi fick k�pa Face av er. Tack f�r allt st�d och hj�lp vi haft under �ren. Face har det bra nu men f�r oss som blev kvar �r saknaden och f�rtvivlan gr�nsl�s.

�

Information om sjukdomen FIP:

Information h�mtad fr�n: Agrias hemsida, Svenska katters hemsida samt fr�n den information jag fick d� Face dog.

�

FIP �r en allvarlig kattsjukdom som, n�r den utvecklats slutar med d�den. Lyckligtvis �r det inte alltid som den utvecklas, men smittade katter kan f�ra sjukdomen vidare till andra katter.

FIP, felin infekti�s peritonit eller smittsam bukhinnein-flammation, �r en av katternas allvarliga virussjukdomar.

Sjukdomen orsakas av felint Corona-virus. Det finns olika typer: de som orsakar FIP och de som i princip resulterar i en lindrig mag-tarm katarr. Den sn�lla varianten kan genomg� en genetisk f�r�ndring hos en smittad katt och resultera i FIP.

Orsaken till omvandlingen kan vara ett h�gt smittryck eller ett nedsatt immunf�rsvar. Katterna kan till exempel smittas av virus genom att dela kattl�da eller matsk�l med en symptomfri, men smittad katt.En stressituation kan ofta vara det som utl�ser sjukdomen.

V�t och torr FIP

Den v�ta formen drabbar ofta yngre katter och yttrar sig i v�tskeansamlingar i br�st och bukh�la. Katter med v�t FIP �r runda om magen, har tappat hull och �r egentligen magra. Om v�tskan finns i br�sth�lan f�r katten sv�rt att andas. Det kan till en b�rjan vara sv�rt att se, men den som �r uppm�rksam ser att katten andas snabbt och ytligt.

Orsaken till v�tskeansamlingarna �r att viruset skadar blodk�rlen och g�r att v�tska l�cker ut i v�vnaderna.

Om dessa skador �r mindre grava f�r vi ist�llet det vi kallar en torr FIP. Det kan drabba olika organ och katten f�r symtom efter vilket/vilka organ som drabbas.

F�rloppet �r mera smygande. Katten f�rlorar aptit, g�r ner i vikt, blir orkesl�s, f�r feber som kommer och g�r. Ett insjuknat djur kan ocks� f� diarr�, �goninflammationer och symtom fr�n centrala nervsystemet.

Det �r sv�rt att st�lla diagnos. De enda s�kra svaren f�r man vid en obduktion eller genom att ta ett v�vnadsprov fr�n angripna organ.

Att katten har antikroppar beh�ver inte betyda att katten �r sjuk i FIP. Det enda veterin�ren kan utl�sa �r att katten n�gon g�ng smittats med Coronavirus som gjort att den utvecklat antikroppar mot FIP. Det kan lika g�rna vara antikroppar mot den harml�sa varianten av viruset.

Behandling f�r FIP saknas. En sjuk katt kan behandlas med dropp och antibiotika en kortare tid. Har den v�l f�tt symptom finns inget att g�ra f�r att v�nda f�rloppet.

/ToveLi - medarbetare

�